– Det är bra, för jag vet ju inte alltid hur man ska göra, skrattar Tarja Lappalainen och fortsätter med att berätta, att hon en gång hängde våt tvätt på fel ställe, enligt Teuvo, en gång när det inte fanns tid att torka i torktumlaren.

– Det passar bra att få jobba tillsammans. Vi går ibland på ärenden tillsammans, till banken eller butiken. Samarbetet löper också bättre ju mer jag lär mig förstå vad Teuvo menar, för efter en trafikolycka lider han av afasi, dvs. svårighet att tala.

Lappalainen hjälper till hemma hos Teuvo Lahtinen tre gånger i veckan. När tvätten är klar ska de laga mat. Bakom de nyligen tvättade fönstren och balkongglasen ser man Tjärholmen och isbrytarna, som har slagit sommarläger på Skatudden.

Lappalainen har arbetat som hemvårdare i 23 år. Det bästa i jobbet är att det är mångsidigt, att hon själv kan påverka sitt arbete och att hon inte har någon chef som vaktar bakom ryggen. Men visst, i hemarbetet är kunden alltid boss.

– På morgonen städade jag hemma hos en person som har drabbats av infarkt. Sedan hjälpte jag ett par som jag besöker två gånger i veckan. Jag har kunder tre eller fyra dagar i veckan och de bor i Kronohagen eller på Skatudden.

Skatteavdraget har ökat hjälpen i hemmen

VTKL-palvelut Oy, som är ett hemservicebolag som Centralförbundet för de gamlas väl driver, har hundratalet anställda och har verkat i drygt ett år. Bolagiseringen har inte förändrat arbetet eller arbetsvillkoren, och det är Tarja Lappalainen, som är KAT-arnas förtroendeman, glad över. Bolaget erbjuder många slag av hemservice och hemsjukvård. Kunderna betalar själva, eller så köper kommunen bolagets tjänster.

– Hushållsavdraget har nog ökat efterfrågan på våra tjänster. En kund sa att hon ska försöka få skatteavdraget i förskottsinnehållningen, så har hon nytta av det själv ifall hon skulle dö, berättar Lappalainen.

VTKL-palvelut erbjuder vilka slags tjänster som helst, vilket är en konkurrensfördel. Många gamla ogillar att det springer olika människor, sköterskor, städare eller matleverantörer hos dem. För dem är det lättare om hjälparen alltid är den samma.

– I det här arbetet syns stadens inbesparingar tydligt, liksom att serviceutbudet har splittrats upp. Staden sköter t.ex. hemstädningen som köptjänst och det innebär med tvång att det springer olika människor i de gamlas hem. Men många behöver mer hjälp än de har råd att betala själva.

– Ett av problemen i branschen är också att de unga skyr åldringsvården. Hos oss stannar inte de unga länge, men som motvikt är det många av oss som har varit länge i branschen. Ändå blir åldringarna bara fler och vårdbehovet ökar. Det här är med andra ord en bransch där sysselsättningen är garanterad, konstaterar Lappalainen, vars egen dotter just har blivit färdig närvårdare.

AINO PIETARINEN
Översättning: ASTRID NIKULA

KAT har ett kollektivavtal för den privata socialservicebranschen, för i huvudsak dem som arbetar för dylika företag. I avtalet finns en rekommendation om hemservicearbetarens arbetsvillkor.

Största delen av KAT:s medlemmar inom hemvården är personliga assistenter. En del arbetar för en kommun och en del för den person de assisterar. KAT organiserar också dem som ger hemservice för gamla och under de senaste åren har det bildats företag som producerar stödtjänster, bl.a. måltids- eller städservice.

Väli-Heikkilä säger att det ibland är oklart vilket kollektivavtal som ska tillämpas. I synnerhet stödtjänsterna kan väl lyda också under Servicefacket.

Då arbetsministeriet lät utreda hur hushållsavdraget har påverkat efterfrågan på tjänster och sysselsättningen trädde renoveringstjänsterna fram som den kvantitativt största, därefter kom städtjänster, gårds- och trädgårdsarbeten och vårdtjänster. En utredning som gavs offentlighet nu i vår konstaterar att hushållsavdraget har skapat en marknad för hemstädning. Städtjänsterna har också en betydande sysselsättande effekt. T.ex. renoveringarna skulle ha utförts oberoende av avdragsmöjligheten.

Utredningen visar att en ökad efterfrågan på städ- och andra hemtjänster har en gynnsam effekt också på den strukturella arbetslösheten. På detta vis kan man sysselsätta människor som annars är svårplacerade på arbetsmarknaden.

Den mängd arbete som hushållsavdraget skapade år 2003 uppskattas till 5 400—6  000 mansarbetsår, vilket motsvarar ungefär 8 000 arbetsplatser. När företagen tillfrågades visade det sig att cirka 40 procent av städarna togs ur arbetslöshetsregistret. Också 2004 skapades nya arbetsplatser, räknade till 2 000 mansarbetsår.

Det antal människor som utnyttjar hushållsavdraget, avdragets totala belopp och antalet köpta tjänster har mångdubblats under den tid systemet har funnits. År 2003 använde cirka 120 000 hushåll avdragsmöjligheten. Under de närmaste åren uppskattar man att vart sjätte hushåll (400 000) utnyttjar möjligheten. Hushållsavdraget har också minskat svartjobben. Enligt företagarnas egen uppskattning har svartjobbets relativa andel av hushållens tjänster minskat från 60 procent till en fjärdedel.

Efterfrågan på städning i hemmen ökar och under de närmaste åren väntas också efterfrågan på vård- och hälsovårdstjänster i allmänhet öka.