Andra hinder utgör övermodiga attityder och bristande motivation medan krav från utländska beställare om att varor tillverkas i en bra arbetsmiljö kan verka för förbättringar.

– Det bästa sättet att motivera företagsledningen är att påvisa vilka satsningar inom arbetsmiljöområdet som är lönsamma. En investering i god arbetsmiljö är oftast också en god investering för företaget. påpekar Rehnström.

Det finländska systemet, där ersättningar för olycksfall och sjukdomar oftast går via försäkringssystemet gör att ett företag kan tro sig enbart erlägga en normal försäkringsavgift — och köra vidare som förut.

– I det anglosachsiska systemet blir det mer konkret. Mister en arbetare en hand kostar det kanske direkt en miljon för företaget. Fysiska skador rapporteras därför direkt till högsta ledningen, säger Rehnström.

400 projekt i gång

Arbetarskyddsfonden delade ifjol ut drygt 9 miljoner euro för arbetsmiljöfrämjande. Ungefär 30 procent användes till att finansiera Arbetarskyddscentralens verksamhet medan nära 6,4 miljoner euro beviljades för arbetsmiljöforskning. Projekten varierar stort såväl i omfång som i tid, och just nu har Arbetarskyddsfonden 400 projekt i gång.

– Totalt har projekten väl blivit drygt 5 000 under vår 26-åriga verksamhet. Vi försöker hitta projekt som kan leda till att existerande eller kommande risker elimineras på arbetsplatserna. Idealet är att ta fram problemen innan de dyker upp och avvärja dem, säger Rehnström.

Ifjol gick 23 procent av medlen till projekt om hur arbetsgemenskaperna fungerar, medan 44 procent gällde hälso- och belastningsrisker. Medel beviljades för forskning i hur företagens organisation fungerar, hälsofrämjande, riskhantering etc. Forskarna är allt från medicinare, ingenjörer och beteendevetare till teologer och historiker, vid t.ex. Statens tekniska forskningsanstalt VTT, Institutet för arbetshygien och vid universitet runtom i landet. Cirka 500 ansökningar lämnas in årligen, expertutlåtanden begärs in, varefter styrelsen, bestående av arbetsmarknadsparterna, beslutar om de större, byrån om de mindre.

Inom trafik och brand finns liknande system, likaså i övriga Norden, även om de inte är identiska med det finländska.

Kläck projektidéer på arbetsplatserna

Rehnström påpekar att också enskilda arbetstagare, arbetarskyddsfullmäktige eller förtroendemän kan göra förslag till sin arbetsgivare till projekt för att förbättra arbetsmiljön. Fonden kan bevilja bidrag för att täcka upp till 50 procent av kostnaderna för utomstående sakkunskap som anlitas för att lösa ett konkret problem utöver det vanliga.

– Kanske ger en problematisk process buller som inte kan lösas med traditionella medel som inkapsling, kanske är man osäker på hälsorisker då nytt material tas i bruk, nämner Rehnström som beklagar att informationen på svenska inte är tillräcklig på nätet.

– Men alla tre ombudsmän klarar svenskan, tag kontakt så ger vi mer information!

Arbetarskyddets nivå på arbetsplatsen hänger samman med kunnandet också hos ledningen. Rehnström är bekymrad över att arbetarskyddet nära nog satts på undantag i de flesta högskolor.

– Ingen kan säga att han eller hon besitter yrkeskunskap om inte arbetsmiljökunskap integrerats i yrkeskunskapen. Det är helt möjligt att en ingenjör får sin examen och senare ansvar för ett område utan att behöva ha någon som helst formell kunskap i säkerhetsteknik. Visserligen säger lagen att arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla specialkunskap, men den kan t.o.m. en inhyrd konsult ansvara för.

Rehnström menar att det icke obligatoriska säkerhetskortet för arbetare på gemensamma arbetsplatser är en bra början. Men nästa steg? Ett lite större kort för ett mer krävande jobb kanske?

– Jag ställer mig frågan om vi borde ha ett körkort? Regler och lagar är inte bästa sättet, men om inget annat hjälper kommer tvånget förr eller senare.

Rehnström välkomnar den bredare och intensivare diskussion om arbetsmiljöfrågor som förs i dag. Det är en direkt följd av att problem tidigare förknippades med tillverkning, gruvor, fabriksmiljöer, men i dag finns i snart sagt alla jobb — mögel, ventilation och t.ex. psykiska problem förekommer också i dagens mer kontoriserade arbetsliv.

– Sådant som vi ser som problem i dag, betraktades inte som sådana för 50 år sedan. Kraven växer hela tiden, och arbetet för en bättre arbetsmiljö blir aldrig färdigt, säger vd Peter Rehnström.

– För att presentera forskningsresultaten i så lättillgänglig form som möjligt ger vi forskarna utbildning i mediekommunikation. Det här har varit populärt, och syns också i projekten, säger hon.

Jylhä har också noterat att intresset för arbetarskydd klart ökat, något som hon menar är summan av många faktorer. Människor vill ha en god arbetsmiljö, trivseln på arbetsplatsen prioriteras högt.

Också i medierna har det blivit lättare att nå över tröskeln, även om det ingalunda är lätt. Arbetarskyddscentralens egen tidning, Tiedon silta, utkommer två gånger i året och sänds till alla arbetarskyddsfullmäktige och -chefer i Arbetarskyddscentralens register. Forskningsresultaten publiceras också i Arbetarskyddscentralens kvartalsvis utkommande Työyhteisöviesti.

– Information fås också bl.a. via tidningen Työ Terveys Turvallisuus, som ges ut av Institutet för arbetshygien. Viktiga är också arbetsmarknadsorganisationernas egna tidningar, understryker Jylhä, som säger sig ha stor nytta av att tidigare arbetat på FFC.

Hon understryker att fonden uttryckligen finansierar projekt som är till nytta för arbetstagarna på arbetsplatserna, liksom för arbetsgivarna. Människan är i fokus.

– Kunskapen om projekten går kanske inte att tillämpa direkt, men kan mogna i bakhuvudet och tas fram vid ett lämpligt tillfälle. Arbetarskyddsfullmäktige och förtroendemän är också välkomna till våra Tutkimus tutuksi-evenemang, som ordnas i Helsingfors 6–8 gånger per år, säger Marja-Leena Jylhä och påpekar att nätbrevet Uutisviesti kan beställas av den som är intresserad.

På nätet finns också en multimedieservice med fyra program som fritt kan utnyttjas för utbildning eller som diskussionsunderlag på arbetsplatsen. Två nya program är under arbete.

IE

IE