– Kurre har personifierat FFC på Åland. Det tar nog tid innan jag uppfattas som FFC:s representant, folk känner mig mest som Sjömans-Unionens ombudsman, säger Lagerberg som så smått börjat bekanta sig med de förbund, Servicefacket PAM och Postförbundet, som vid sidan av FFC köper ombudsmannatjänster av FS-U.

Liksom FFC:s platsorganisation på Åland hade Lagerberg velat att FFC satsat på en distriktsombudsman i egen regi, inte som köptjänst. Men då alternativet var att lägga ned FFC-kansliet ställer han upp.

– Fackets hus på Åland existerar fortfarande. Adressen är Ålandsvägen 55, och kansliet är öppet kontorstid. Dessutom finns epost och mobil. De åländska FFC:arna är vana att stega in på kontoret, och så ska det förbli. Kunskapen om alla avtal finns på de egna förbunden, men jag hjälper gärna till med kontakterna, och med språket, lovar Lagerberg.

I fackets hus finns även Inga-Britt Wirta, halvtidsanställd på ABF, och en dag i månaden också Birkas huvudförtroendeman Kenneth Bondas. Kommunfacket KAT har ett eget kansli på Åland.

300 procent fler medlemmar — potential på 4 000 till

Lagerberg understryker att FFC:arna på Åland under Kurres tid ökat från ca 1 000 till drygt 3000. Och fler kan de bli. Inom FFC:s sektorer arbetar ca 7000 personer, vilket ger en potential på 4 000 medlemmar till.

Medlemsvärvning hör till det som både platsorganisationen och ombudsmannen tänker satsa på. Men t.ex. ungdomar tar ofta kontakt, självmant, och Lagerberg säger sig ha skrivit in dem snabbt som ögat.

– Vi måste stärka organisationen, och för det behövs nytt blod. En tillgång är att vi har aktiva förtroendemän! Men ålänningar är ofta individualister och i ömentaliteten har facket inte första prioritet, påpekar Lagerberg.

Ålänningar har två eller tre jobb, blir det problem tar de i vissa fall kontakt med facket, men låter det också gå. Här spelar den begränsade arbetsmarknaden in.

Att intresse finns för facket, visar att grundkursen för förtroendemän i april lockade 25 deltagare, en del av dem från fastlandet. För 2006 finns planer på en grundkurs i arbetarskydd, ett område där medvetenheten på sina håll är svag.

Fackligt aktiv i tre decennier

Henrik Lagerberg har en bred utbildning, han är eltekniker, mentalvårdare och servitör. Jobbat har han i Sverige, på de åländska färjorna och på det finländska fastlandet.

– Mina kamrater på Birka Princess bad mig bli huvudförtroendeman, då jag varit fackligt aktiv då jag jobbade kommunalt i Sverige. På den vägen är det!

År 1992 blev han ombudsman på FS-U i Helsingfors, och från år 2000 är Lagerberg FS-U:s ombudsman på Åland.

– Här har det gällt att jobba på svenska, finska och engelska. En turbulent tid, säger han själv.

"Av egen förskyllan" hamnade Lagerberg också på ordinarie plats i Ålands lagting, då regeringen på Åland byttes i januari i år och Lasse Viklöf blev finansminister.

– Det här hade jag inte räknat med, men jag kan ju åka ut lika fort om regeringen byts, ler Lagerberg som också sitter i kommunfullmäktige i hemkommunen.

Det politiska engagemanget har gett kontakter till olika håll, och den åländska lagstiftningen betraktar han från första parkett.

Säsongarbetare och utländsk arbetskraft

Säsongarbetare, både finländska ungdomar och balter, har hittat vägen till FFC:s telefon i sommar. Oftast gäller det servicebranschen, där de utnyttjats av arbetsgivare som inte följt kollektivavtalen, berättar Lagerberg.

I byggnadsbranschen på Åland har det rått byggboom, nästan överhettning.

– Det här har skickligt utnyttjats av vissa företag, som skaffat underbetald arbetskraft. Det finns exempel på estniska byggarbetare som förtjänar 10 euro om dagen.

Ett tjeckiskt dotterbolag till Skanska uppför ett reningsverk, på uppdrag av Mariehamns stad. Lokalt har folk tappat jobb, underentreprenörer har tagit kontakt och undrat om det verkligen kan gå till så här, då det handlar om offentlig förvaltning.

Den utländska arbetskraften inom fisk- och äppelodlingen är svår att komma in på livet. Lagerberg menar att kontrollen från arbetskraftsmyndighetens sida här är lite svag, tillsvidare.

Sitt nya jobb som FFC:s ombudsman betecknar han som mångfacetterat med många nya utmaningar. Han vill skapa en positiv bild av facket, som en vän i nöden

– Jobb finns hur mycket som helst, men det är jag beredd på. Det kan ju framkalla stress, men det tror jag att jag klarar av än så länge, säger Henrik Lagerberg kolugnt.

Och tillägger att han hoppas FFC finns kvar på Åland efter 2007, då serviceavtalet löper ut.

Mer om FFC på Åland på webbplatsen www.facket.aland.fi