– Redan då tyckte vi att arbetsbördan började bli outhärdlig. Idag talar många om en katastrofsituation då vi får in fler mål per år än vi blir av med, även om produktiviteten ökat, säger han.

Ifjol kunde 27 000 mål strykas från listan, de flesta avvisades på formella grunder. Av de ungefär 1000 fällande domarna gällde 26 procent Turkiet, 10 procent Ukraina, 9,5 procent Grekland och 7 procent Ryssland.

Elva högfrekvensländer står för 81 procent av klagomålen. Listan toppas av Ryssland med 17 procent, Turkiet 13, Rumänien 12 och Polen 11. Ukraina, Frankrike, Tyskland, Italien, Bulgarien, Storbritannien och Tjeckien har mellan 3 och 6 procent.

Pellonpää menar att domstolens arbete nog var viktigt också 1990, då Europarådet bestod av ett tjugotal tämligen väletablerade rättsstater.

– Då var det mera ett slags finlir. De nya medlemmarna gjorde bilden dystrare, och i dag för vi in klagomål över mycket grova kränkningar från länder som Turkiet, Ryssland och Ukraina, säger Pellonpää men tillägger att domstolens arbete dock lett till förbättringar, till att rättsstaten byggts upp.

Rumänien och Bulgarien står i dag på tröskeln till EU, medan Turkiet samarbetar med domstolen för att bli salongsfähigt för EU, som i stort använder samma kriterier som domstolen.

Stater kan dömas till skadestånd

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen kallad, inrättades 1950. Den bygger den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Här nämns även rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar.

Enskilda medborgare kan vända sig till domstolen, med eller utan jurist, efter att inhemska rättsinstanser först prövats. Europadomstolen kan inte återbryta en nationell dom, men utfärda en fastställlelsedom: har kränkning skett eller inte, och döma en medlemsstat till skadestånd på upp till flera miljoner euro. Ibland krävs en nationell lagändring, som rapporteras till Ministerkommittén, det organ som kan utfärda sanktioner. Teoretiskt kan en stat uteslutas. Så har aldrig skett men hade Grekland inte frivilligt gått ut då militärdiktaturen fälldes för mycket grov kränkning hade det skett. I dag är Grekland med igen.

Ifjol anmäldes 270 nya mål från Finland, totalt är ca 550 mål anhängiga i dag. Från att tidigare oftast gällt barnomhändertagande är det nu långa rättegångstider som får finländare att reagera.

Den finländska försäkringsdomstolen har t.ex. fällts för att inte delgivit dokument den fått av läkare. Däremot kan Europadomstolen inte ta ställning till det materiella, typ nivån på folkpensionen.

Frankrike fällt för slaveri

Förbudet mot slaveri och tvångsarbete — skriven med tanken på riktigt slaveri och tvångsarbete i Nazityskland — ledde ifjol till en första fällande dom. Konventionen tolkades som att den offentliga makten, i detta fall Frankrike, hade en s.k. positiv skyldighet att skydda människor mot andra människor. Inte alltså enbart att staten själv inte fick utsätta någon för slaveri och tvångsarbete.

– En flicka från Togo var husslav hos en familj, också den från Togo. Hon lyckades göra sig fri, stämde familjen och fick ersättning för löner som aldrig betalalts. Den dåvarande franska lagstiftningen gav inte möjlighet till effektiva straffrättsliga sanktioner mot husslaveri, och därför förblev familjen ostraffad. I har det här ändrats, säger Pellonpää.

Storbritannien fälldes nyligen för att fortfarande vägra fångar rösträtt i parlamentsval. Bägge fallen visar att Europadomstolen fortfarande har en roll också mot de gamla medlemsstaterna. Pellonpää menar att en utomstående kontroll är bra för att motarbeta tendensen att inte se alla problem inifrån det egna systemet.

Tjetjenien och CIA-flygningar

Matti Pellonpää är övertygad om att Europadomstolen har sin plats i historien den dag historien om konflikten i Tjetjenien skrivs.

– Vi har inte löst konflikten men våra domar är bevis på vad som hänt. Ryssland har fällts, och betalat ersättning, för att ha kränkt rätten till liv genom förberedelse för bombardering, och tortyr, säger han.

Vid parlamentets januarisession behandlades en rapport om påstådda CIA-flygningar och tortyrläger i Polen och Rumänien. Europadomstolen har ingen kompetens över Förenta staterna, men eventuella fångar i europeiska läger kan vända sig till domstolen. Direkt, då det i dylika fall kan vara orealistiskt att först vända sig till inhemska rättsmedel.

Vid årsskiftet reformeras Europadomstolens arbete. Handlingstiderna förkortas då klagomål kan förkastas direkt, om den klaganden inte kan påvisa avsevärd skada, och genom att det i vissa mål behövs endast en mot nu minst tre domare.

Hur den reformen biter ser Matti Pellonpää inte inifrån. Efter 16 år återvänder han till Finland, för att ta emot en tjänst vid Högsta förvaltningsdomstolen.

FAKTARUTA
Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, undertecknad i Rom 1950, stadgar bl.a. om
RATT
– liv, frihet och säkerhet, till en rättvis rättegång, till effektivt rättsmedel
– till skydd för privat- och familjeliv, till äktenskap
– till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet (inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen)
FÖRBUD
– mot tortyr, slaveri och tvångsarbete
– mot diskriminering