. vane.jpg (302 bytes)

aktuellt.jpg (1939 bytes)

Löntagarnas köpkraft ökar mer än väntat

pune.gif (67 bytes)  Den inkomstpolitiska utredningskommittén beräknar att löntagarnas disponibla realinkomster ökade med tre procent förra året. Detta år beräknas de öka med drygt 3,5 procent.

– Bägge åren har tillväxten varit klart snabbare än man trodde då det inkomstpolitiska avtalet slöts. Ifjol ökade löntagarnas köpkraft snabbare än väntat därför, att inflationen var långsammare än man hade förutspått. Den snabba tillväxten i år beror på att sysselsättningen har förbättrats snabbare och på att
FFC-ekonomen Jorma Antila ser god chans att minska längtidsarbetslösheten. Foto: KITI HAILAbeskattningsnivån sjunker mer än väntat, bl.a. på grund av den tillfälliga sänkningen av arbetspensionsavgifterna, förklarar FFC-ekonomen Jorma Antila.

Antila menar att det nu finns en god chans att minska långtidsarbetslösheten, när ekonomin växer med god fart och sysselsättningen förbättras. De långtidsarbetslösa får emellertid inte automatiskt en arbetsplats, bara för att sysselsättningen har förbättrats, utan de behöver utbildning och andra stödåtgärder, som det nu är skäl att satsa ordentligt på. Dessutom kräver det att staten och kommunerna går in för att producera hyres- och ägobostäder till ett rimligt pris i tillväxtcentra.

Förra året steg löntagarnas årsförtjänst med i medeltal 3,8 procent från året innan. Avtalsförhöjningen innebar en 2,5 procentenhets förhöjning medan löneglidningen och andra strukturella faktorer gav 1,3 procentenheter till. I år är löneförhöjningarna aningen mindre än i fjol och de genomförs senare på året. Därför förväntas löntagarnas årsinkomster öka mindre i år än i fjol. Årsförtjänsten stiger i år uppskattningsvis med 2,8 procent, jämfört med ifjol. Avtalsförhöjningens inverkan är 1,7 procentenheter medan löneglidning och strukturella faktorer ger 1,1 procentenheter.

Sysselsättningen förbättrades i fjol med 35 000 personer och ytterligare 30 000 förväntas bli sysselsatta det här året. Det har skapats nya arbetsplatser inom framför allt byggnadsverksamheten och servicesektorn men också delvis i industrin.

Den förbättrade sysselsättningen har ändå inte minskat arbetslösheten nämnvärt, eftersom en stor del av dem som har fått jobb inte har ingått i arbetskraften. Enligt arbetsministeriets statistik var nästan 60 procent av de arbetslösa, eller cirka 160 000 personer, långtidsarbetslösa eller hade varit arbetslösa i upprepade perioder. De långtidsarbetslösas (över ett år arbetslösa) andel av hela skaran arbetslösa har ökat under de två senaste åren och långtidsarbetslösheten är det relativt sett största problemet i Nyland och övriga södra Finland.

Lediga arbetsplatser och arbetslösa möts allt mer sällan. Det skapas arbetsplatser framför allt i tillväxtcentra, vilket betyder att de arbetslösa borde flytta till dem. Flyttande försvåras emellertid av att boendet är så mycket dyrare i tillväxtcentra.

Löntagaren 1.6.2006 nr 5/06

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)