Bägge åren har tillväxten varit klart snabbare än man trodde
då det inkomstpolitiska avtalet slöts. Ifjol ökade löntagarnas köpkraft snabbare än
väntat därför, att inflationen var långsammare än man hade förutspått. Den snabba
tillväxten i år beror på att sysselsättningen har förbättrats snabbare och på att
beskattningsnivån sjunker mer än väntat, bl.a. på
grund av den tillfälliga sänkningen av arbetspensionsavgifterna, förklarar FFC-ekonomen
Jorma Antila.
Antila menar att det nu finns en god chans att minska långtidsarbetslösheten, när
ekonomin växer med god fart och sysselsättningen förbättras. De långtidsarbetslösa
får emellertid inte automatiskt en arbetsplats, bara för att sysselsättningen har
förbättrats, utan de behöver utbildning och andra stödåtgärder, som det nu är skäl
att satsa ordentligt på. Dessutom kräver det att staten och kommunerna går in för att
producera hyres- och ägobostäder till ett rimligt pris i tillväxtcentra.
Förra året steg löntagarnas årsförtjänst med i medeltal 3,8 procent från året
innan. Avtalsförhöjningen innebar en 2,5 procentenhets förhöjning medan
löneglidningen och andra strukturella faktorer gav 1,3 procentenheter till. I år är
löneförhöjningarna aningen mindre än i fjol och de genomförs senare på året.
Därför förväntas löntagarnas årsinkomster öka mindre i år än i fjol.
Årsförtjänsten stiger i år uppskattningsvis med 2,8 procent, jämfört med ifjol.
Avtalsförhöjningens inverkan är 1,7 procentenheter medan löneglidning och strukturella
faktorer ger 1,1 procentenheter.
Sysselsättningen förbättrades i fjol med 35 000 personer och ytterligare
30 000 förväntas bli sysselsatta det här året. Det har skapats nya arbetsplatser
inom framför allt byggnadsverksamheten och servicesektorn men också delvis i industrin.
Den förbättrade sysselsättningen har ändå inte minskat arbetslösheten nämnvärt,
eftersom en stor del av dem som har fått jobb inte har ingått i arbetskraften. Enligt
arbetsministeriets statistik var nästan 60 procent av de arbetslösa, eller cirka
160 000 personer, långtidsarbetslösa eller hade varit arbetslösa i upprepade
perioder. De långtidsarbetslösas (över ett år arbetslösa) andel av hela skaran
arbetslösa har ökat under de två senaste åren och långtidsarbetslösheten är det
relativt sett största problemet i Nyland och övriga södra Finland.
Lediga arbetsplatser och arbetslösa möts allt mer sällan. Det skapas arbetsplatser
framför allt i tillväxtcentra, vilket betyder att de arbetslösa borde flytta till dem.
Flyttande försvåras emellertid av att boendet är så mycket dyrare i tillväxtcentra.