En ny databank där funktionshindrade arbetstagare själva bedömer sin arbetsmiljö och får tips om förbättringar öppnas på Arbetshälsoinstitutets webbplats i månadsskiftet maj-juni.

Äldre arbetstagare och partiell sjukledighet ökar behovet

Tillgängligheten har föga uppmärksammats på finländska arbetsplatser, men nog i offentliga byggnader och i trafiken, typ låggolvsbussar, konstaterar docent Nina Nevala på Arbetshälsoinstitutet, det omdöpta Institutet för arbetshygien.

– Trots att vi länge känt till att arbetskraften åldras och att allt flera, också unga, behöver en mer tillgänglig arbetsmiljö, har överraskande lite satsat på att garantera jämlika möjligheter i arbetslivet, säger Nevala.

Partiell sjukledighet — möjlighet att återgå till jobbet, först kanske till andra arbetsuppgifter, innan arbetstagaren är fullt kurant — aktualiserar också behovet av en fungerande arbetsmiljö.

– Alla bör ha rätt att återgå till jobbet, något som sig blivit lättare genom IT och mer sittjobb. Återgången, liksom självklart möjligheten att överhuvudtaget delta i arbetslivet, är en fråga om jämlikhet, understryker Nevala.

Otillgänglighet straffbart i Sverige

Nevala pekar på Norge, där betydligt fler människor med ryggmärgsskada, efter t.ex. en trafikolycka, går tillbaka till arbetslivet. I Finland är detta mer ett undantag än en regel.

– Det är ofattbart att en del människor tillåts bygga hinder för andra. Egentligen är det rentav komiskt att arbetsplatser planeras och byggs bara för en del av oss. Design för alla är mest lönsamt också ekonomiskt, säger hon.

I Sverige ses otillgängliga miljöer som diskriminering och kan leda till åtal. Nevala tror att Finland följer exemplet.

Hindren kan vara fysiska men också sociala, om en rullstolsburen exempelvis inte kan ta sig till mötesrum eller matsal.

– Attityder kan i sig vara ett större problem än rent fysiska hinder. Och ska vi få ett tillgängligt arbetsliv bör vi se till helheten, inte bara den personliga arbetsplatsen. Det handlar om arbetsredskap, resor till och från arbetsplatsen med mera. Hinder bör också rivas inom utbildning, då arbetskraft rekryteras, arbetet organiseras, arbetstider slås fast, säger Nevala.

Ergonomin till hjälp

I samband med projektet LIITO, för att främja arbetsförmågan och yrkeskunnandet hos rörelsehindrade, och understött av Europeiska socialfonden och social- och hälsoministeriet, besökte Nina Nevala 40 arbetsplatser. Under en dag följde hon med rörelsehindrade i 30 yrken inom bl.a. metall, jordbruk, handeln, social- och hälsovården, under resan från hemmet till arbetsplatsen, på arbetsplatsen och under återresan hem.

– Undantaget vissa fysiskt ytterst tunga arbeten, som inom byggnadsbranschen, kan förbättringar i arbetsmiljön göra det möjligt att återgå till nästan alla jobb. Men vi borde bli bättre på att utnyttja ergonomiska lösningar för funktionshindrade, för vilka nyttan är störst, påpekar hon.

Beaktas tillgängligheten redan i planeringen, och ingår som en självklar del i bygget eller grundreparationen, blir kostnaderna läger. Arbetskraftsförvaltningen kan ge stöd för förbättring av arbetsmiljön, speciallösningar kan bekostas av arbetspensionsanstalter, fpa kan stå för rehabilitering och försäkringsbolag underlätta återgången för dem som drabbats av ett arbetsolycksfall eller en trafikolycka.

Elektronisk värdering på webben

I månadsskiftet maj–juni öppnar Arbetshälsoinstitutet, med medel från Arbetarskyddsfonden, en kunskapsbank på nätet. På en elektronisk blankett, som är både snabb och enkel att fylla i, kan var och en bedöma tillgängligheten på sin arbetsplats. Blanketten har testats av personer med medfödda funktionshinder men också av de som skadats i arbetet eller trafiken.

Resan till arbetet, tillgängligheten till och på arbetsplatserna, möjligheterna att utföra sitt arbete, arbetets organisering, företagshälsovården med mera — totalt 32 delområden — betygsätts. Lösningar presenteras och blanketten fungerar som ett tillgänglighetsutlåtande som företagshälsovården, rehabiliteringsanstalter, yrkesrehabilitering och läroanstalter har nytta av.

– Utvärderingen är utgångspunkten men målet är att utveckla tillgängligheten. Förslagen till lösning kompletteras hela tiden och vi hoppas på feedback från fältet, säger Nevala.

Blanketten är i dag inte i en form som är tillgänglig för synskadade, även om lösningar också för synskadade föreslås.

– Att synskadade själv ska kunna fylla i blanketten är nästa steg. Jag hoppas att social- och hälsoministeriet deltar i kostnaderna, och att vi etablerar samarbete med Synskadades Centralförbund, säger Nevala.

Arbetarskyddsfullmäktige i viktig roll

En viktig bit är utbildning i tillgänglighet, för arbetarskyddsorganisationen på arbetsplatsen, för arbetarskyddsinspektörerna som granskar arbetsplatserna och inte minst för företagshälsovårdspersonalen. Experthjälp kan också köpas från Arbetshälsoinstitutet.

– Arbetarskyddsfullmäktige liksom arbetarskyddschefer behövs för att få ändringar genomförda på arbetsplatsen, understryker Nevala.

Metoder för att värdera tillgänglighet är en bristvara runtom i världen. Arbetshälsoinstitutets modell kommer därför att översättas till engelska — för att öka dess tillgänglighet.

INGEGERD EKSTRAND