Europafacket EFS motsätter sig förslaget till
nytt direktiv och går in för att försöka påverka Europaparlamentet, så att detta
vänder förslaget på rätt köl med tanke på arbetstagarna.
Arbetstidsdirektivet är en av tyngdpunkterna under Finlands ordförandeperiod.
Finlands strävan är att åstadkomma ett kompromissförslag som kan godkännas av
ministerrådet i början av november. Efter detta avlåts förslaget för behandling i
parlamentet. I likhet med tjänstedirektivet hör arbetstidsdirektivet till de s.k.
medbeslutandeprocedurerna, vilket innebär att parlamentet kan göra ändringar i
förslaget eller vägra godkänna hela direktivet.
En kompromiss innebär i praktiken att Finlands regering ska göra upp ett förslag som
i stort sett ignorerar de synpunkter facket har kommit med. Situationen är olustig för
Finland har i likhet med de övriga nordiska länderna företrätt en linje som
överensstämmer med fackföreningsrörelsens.
Kollektivavtalen åsidosätts
Det som mest bekymrar de finländska löntagarorganisationerna är att man enligt
förslaget till direktiv inte ska behöva förhandla med arbetsmarknadsorganisationerna om
att förlänga arbetstidens utjämningsperioder. I praktiken betyder det att
kollektivavtalen inte längre är förstahandsreferens, utan att man kan åsidosätta dem
via lagstiftning.
Det här är en fråga av stor principiell betydelse. Kollektivavtalens
ställning som förstahandsavtal måste bekräftas i direktivet, säger FFC:s chefsjurist Jorma
Rusanen.
Rusanen anser att förslaget i sin nuvarande form inte medför förbättringar för
någon. Tvärtom sänks miniminivån på arbetstidsskydd i Europa. I likhet med andra
direktiv styr också arbetstidsdirektivet lagstiftningen i hemlandet.
Trycket på att ändra den finländska arbetstidslagstiftningen och försvaga
arbetstidsskyddet ökar i vårt land om direktivet godkänns som sådant, säger Rusanen.
De finländska arbetsgivarorganisationerna stöder förslaget, i likhet med sina
europeiska broderorganisationer.
Opt out delar
I ministerrådet är det bara den s.k. opt out principen som delar åsikterna i
ministerrådet. Principen ger medlemsländerna möjlighet att förlänga arbetstagarnas
maximala veckoarbetstid. Opt out är viktigt för Storbritannien. Tyskland, som blir
ordförandeland nästa år stöder Storbritannien. En del av medlemsländerna vill helt
avstå från undantagsförfarandet som möjliggör förlängning av den maximala
arbetstiden.
Finland vill inte öppna direktivförslaget överhuvudtaget utan strävar efter att
finna en kompromiss gällande opt out principen, som alla kan ställa sig bakom.
Opt out möjligheten finns redan i det gällande arbetstidsdirektivet och utnyttjas
flitigt av Storbritannien. Britterna har hittills inte godkänt tanken att man skulle
begränsa möjligheterna att avtala om förlängd maximal veckoarbetstid för att helt
avstå från den efter en övergångsperiod.
För de finländska löntagarna är de viktigaste frågorna hur övertidens
utjämningsperioder definieras i direktivet och regleringen av jourtider. Opt out
möjligheten tillämpas inte i vårt land.
Europafackets generalsekreterare John Monks träffade arbetsministeriet Tarja
Filatov i september och förde än en gång fram fackets synpunkter. I fortsättningen
försöker EFS påverka Europaparlamentet direkt. EFS planerar också en bred europeisk
kampanj om arbetstidsdirektivet inför ministerrådets möte i november.
PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA
Den maximala veckoarbetstiden
Den maximala arbetstiden i det gällande och det nya direktivet är 48 timmar i veckan
(40 h + 8 h övertid), men medlemsländerna kan om de vill avvika från detta (s.k. opt
out). I förslaget till nytt direktiv har opt out möjligheten bevarats. Enligt den är
den maximala veckoarbetstiden 65 timmar. Största delen av medlemsländerna tillämpar
inte opt out principen. Opt out kan tillämpas enligt överenskommelse med arbetstagaren
men i praktiken är den enskilda arbetstagarens förhandlingsposition obefintlig. EFS vill
helt slopa opt out principen.
Arbetstidens utjämningsperiod och övertidsuppföljning
Enligt det gällande direktivet är den s.k. jämförelseperioden maximalt fyra
månader men genom kollektivavtal kan den förlängas till tolv månader. Det nya
förslaget går ut på att jämförelseperioden kan förlängas direkt genom lagstiftning
utan att arbetsmarknadsorganisationerna hörs i frågan. EFS vill bevara kollektivavtalens
förstahands ställning.
Arbetstagarnas jourtider
Enligt förslaget till nytt direktiv betraktas inte längre jour som i huvudsak
arbetstid. EFS menar att jourtid är arbetstid, för arbetstagaren står då till
arbetsgivarens förfogande.