. vane.jpg (302 bytes)

aktuellt.jpg (1939 bytes)

Förslaget till arbetstidsdirektiv
retar upp facket

runu.gif (924 bytes)  Försämringarna i ett nötskal

pune.gif (67 bytes)  Arbetstidsdirektivet hotar att försämra villkoren för de europeiska arbetstagarna. Det blir det första försämringsdirektivet i hela EU:s historia. De förändringar som föreslås syftar till en omfattande nedmontering av arbetstagarnas rättigheter. Förändringarna gäller bl.a. definitionen av maximal veckoarbetstid, jourer och utjämningsperioderna för övertid.

– Trycket på att ändra den finländska arbetstidslagstiftningen och försvaga arbetstidsskyddet ökar i vårt land om direktivet godkänns som sådant, säger FFC:s chefsjurist Jorma Rusanen. Foto: MARJUT VAINIOEuropafacket EFS motsätter sig förslaget till nytt direktiv och går in för att försöka påverka Europaparlamentet, så att detta vänder förslaget på rätt köl med tanke på arbetstagarna.

Arbetstidsdirektivet är en av tyngdpunkterna under Finlands ordförandeperiod. Finlands strävan är att åstadkomma ett kompromissförslag som kan godkännas av ministerrådet i början av november. Efter detta avlåts förslaget för behandling i parlamentet. I likhet med tjänstedirektivet hör arbetstidsdirektivet till de s.k. medbeslutandeprocedurerna, vilket innebär att parlamentet kan göra ändringar i förslaget eller vägra godkänna hela direktivet.

En kompromiss innebär i praktiken att Finlands regering ska göra upp ett förslag som i stort sett ignorerar de synpunkter facket har kommit med. Situationen är olustig för Finland har i likhet med de övriga nordiska länderna företrätt en linje som överensstämmer med fackföreningsrörelsens.

Kollektivavtalen åsidosätts

Det som mest bekymrar de finländska löntagarorganisationerna är att man enligt förslaget till direktiv inte ska behöva förhandla med arbetsmarknadsorganisationerna om att förlänga arbetstidens utjämningsperioder. I praktiken betyder det att kollektivavtalen inte längre är förstahandsreferens, utan att man kan åsidosätta dem via lagstiftning.

– Det här är en fråga av stor principiell betydelse. Kollektivavtalens ställning som förstahandsavtal måste bekräftas i direktivet, säger FFC:s chefsjurist Jorma Rusanen.

Rusanen anser att förslaget i sin nuvarande form inte medför förbättringar för någon. Tvärtom sänks miniminivån på arbetstidsskydd i Europa. I likhet med andra direktiv styr också arbetstidsdirektivet lagstiftningen i hemlandet.

– Trycket på att ändra den finländska arbetstidslagstiftningen och försvaga arbetstidsskyddet ökar i vårt land om direktivet godkänns som sådant, säger Rusanen.

De finländska arbetsgivarorganisationerna stöder förslaget, i likhet med sina europeiska broderorganisationer.

Opt out delar

I ministerrådet är det bara den s.k. opt out principen som delar åsikterna i ministerrådet. Principen ger medlemsländerna möjlighet att förlänga arbetstagarnas maximala veckoarbetstid. Opt out är viktigt för Storbritannien. Tyskland, som blir ordförandeland nästa år stöder Storbritannien. En del av medlemsländerna vill helt avstå från undantagsförfarandet som möjliggör förlängning av den maximala arbetstiden.

Finland vill inte öppna direktivförslaget överhuvudtaget utan strävar efter att finna en kompromiss gällande opt out principen, som alla kan ställa sig bakom.

Opt out möjligheten finns redan i det gällande arbetstidsdirektivet och utnyttjas flitigt av Storbritannien. Britterna har hittills inte godkänt tanken att man skulle begränsa möjligheterna att avtala om förlängd maximal veckoarbetstid för att helt avstå från den efter en övergångsperiod.

För de finländska löntagarna är de viktigaste frågorna hur övertidens utjämningsperioder definieras i direktivet och regleringen av jourtider. Opt out möjligheten tillämpas inte i vårt land.

Europafackets generalsekreterare John Monks träffade arbetsministeriet Tarja Filatov i september och förde än en gång fram fackets synpunkter. I fortsättningen försöker EFS påverka Europaparlamentet direkt. EFS planerar också en bred europeisk kampanj om arbetstidsdirektivet inför ministerrådets möte i november.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA

 

Försämringarna i ett nötskallt-ylos.jpg (843 bytes)

Den maximala veckoarbetstiden

Den maximala arbetstiden i det gällande och det nya direktivet är 48 timmar i veckan (40 h + 8 h övertid), men medlemsländerna kan om de vill avvika från detta (s.k. opt out). I förslaget till nytt direktiv har opt out möjligheten bevarats. Enligt den är den maximala veckoarbetstiden 65 timmar. Största delen av medlemsländerna tillämpar inte opt out principen. Opt out kan tillämpas enligt överenskommelse med arbetstagaren men i praktiken är den enskilda arbetstagarens förhandlingsposition obefintlig. EFS vill helt slopa opt out principen.

Arbetstidens utjämningsperiod och övertidsuppföljning

Enligt det gällande direktivet är den s.k. jämförelseperioden maximalt fyra månader men genom kollektivavtal kan den förlängas till tolv månader. Det nya förslaget går ut på att jämförelseperioden kan förlängas direkt genom lagstiftning utan att arbetsmarknadsorganisationerna hörs i frågan. EFS vill bevara kollektivavtalens förstahands ställning.

Arbetstagarnas jourtider

Enligt förslaget till nytt direktiv betraktas inte längre jour som i huvudsak arbetstid. EFS menar att jourtid är arbetstid, för arbetstagaren står då till arbetsgivarens förfogande.

Löntagaren 28.9.2006 nr 8/06

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)