Arbetstidsdirektivet är en av tyngdpunkterna under Finlands ordförandeperiod. Finlands strävan är att åstadkomma ett kompromissförslag som kan godkännas av ministerrådet i början av november. Efter detta avlåts förslaget för behandling i parlamentet. I likhet med tjänstedirektivet hör arbetstidsdirektivet till de s.k. medbeslutandeprocedurerna, vilket innebär att parlamentet kan göra ändringar i förslaget eller vägra godkänna hela direktivet.

En kompromiss innebär i praktiken att Finlands regering ska göra upp ett förslag som i stort sett ignorerar de synpunkter facket har kommit med. Situationen är olustig för Finland har i likhet med de övriga nordiska länderna företrätt en linje som överensstämmer med fackföreningsrörelsens.

Kollektivavtalen åsidosätts

Det som mest bekymrar de finländska löntagarorganisationerna är att man enligt förslaget till direktiv inte ska behöva förhandla med arbetsmarknadsorganisationerna om att förlänga arbetstidens utjämningsperioder. I praktiken betyder det att kollektivavtalen inte längre är förstahandsreferens, utan att man kan åsidosätta dem via lagstiftning.

– Det här är en fråga av stor principiell betydelse. Kollektivavtalens ställning som förstahandsavtal måste bekräftas i direktivet, säger FFC:s chefsjurist Jorma Rusanen.

Rusanen anser att förslaget i sin nuvarande form inte medför förbättringar för någon. Tvärtom sänks miniminivån på arbetstidsskydd i Europa. I likhet med andra direktiv styr också arbetstidsdirektivet lagstiftningen i hemlandet.

– Trycket på att ändra den finländska arbetstidslagstiftningen och försvaga arbetstidsskyddet ökar i vårt land om direktivet godkänns som sådant, säger Rusanen.

De finländska arbetsgivarorganisationerna stöder förslaget, i likhet med sina europeiska broderorganisationer.

Opt out delar

I ministerrådet är det bara den s.k. opt out principen som delar åsikterna i ministerrådet. Principen ger medlemsländerna möjlighet att förlänga arbetstagarnas maximala veckoarbetstid. Opt out är viktigt för Storbritannien. Tyskland, som blir ordförandeland nästa år stöder Storbritannien. En del av medlemsländerna vill helt avstå från undantagsförfarandet som möjliggör förlängning av den maximala arbetstiden.

Finland vill inte öppna direktivförslaget överhuvudtaget utan strävar efter att finna en kompromiss gällande opt out principen, som alla kan ställa sig bakom.

Opt out möjligheten finns redan i det gällande arbetstidsdirektivet och utnyttjas flitigt av Storbritannien. Britterna har hittills inte godkänt tanken att man skulle begränsa möjligheterna att avtala om förlängd maximal veckoarbetstid för att helt avstå från den efter en övergångsperiod.

För de finländska löntagarna är de viktigaste frågorna hur övertidens utjämningsperioder definieras i direktivet och regleringen av jourtider. Opt out möjligheten tillämpas inte i vårt land.

Europafackets generalsekreterare John Monks träffade arbetsministeriet Tarja Filatov i september och förde än en gång fram fackets synpunkter. I fortsättningen försöker EFS påverka Europaparlamentet direkt. EFS planerar också en bred europeisk kampanj om arbetstidsdirektivet inför ministerrådets möte i november.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA

Den maximala veckoarbetstiden

Den maximala arbetstiden i det gällande och det nya direktivet är 48 timmar i veckan (40 h + 8 h övertid), men medlemsländerna kan om de vill avvika från detta (s.k. opt out). I förslaget till nytt direktiv har opt out möjligheten bevarats. Enligt den är den maximala veckoarbetstiden 65 timmar. Största delen av medlemsländerna tillämpar inte opt out principen. Opt out kan tillämpas enligt överenskommelse med arbetstagaren men i praktiken är den enskilda arbetstagarens förhandlingsposition obefintlig. EFS vill helt slopa opt out principen.

Arbetstidens utjämningsperiod och övertidsuppföljning

Enligt det gällande direktivet är den s.k. jämförelseperioden maximalt fyra månader men genom kollektivavtal kan den förlängas till tolv månader. Det nya förslaget går ut på att jämförelseperioden kan förlängas direkt genom lagstiftning utan att arbetsmarknadsorganisationerna hörs i frågan. EFS vill bevara kollektivavtalens förstahands ställning.

Arbetstagarnas jourtider