Problemen med hyrarbete har denna höst ventilerats av en arbetsgrupp som består av representanter för FFC:s medlemsförbund. Gruppen tillsattes som en följd av att FFC:s kongress krävde att hyrarbetet begränsas. Målsättningen att få till stånd spelregler för sektorn finns också inskriven i FFC:s program för den kommande valperioden.

Arbetsgruppen utgår ifrån att hyrarbete i huvudsak utförs av personal som är fast anställd av bemanningsföretaget. Det här kunde vara möjligt exempelvis med hjälp av en garantilön. Garantilönen ger arbetstagaren en utkomst under de perioder då det inte finns arbete att erbjuda. Den skulle också ställa bemanningsbolagen i samma utgångsläge som andra företag med normal företagsrisk. I Sverige har man infört garantilön och där har man lyckats minska trenden att ersätta fast personal med hyrarbetare.

Känd av alla

Hyrarbetet är känt inom alla FFC-organiserade branscher. Mest allmänt förekommer det inom servicesektorn och byggnadsbranschen. Under den senaste tiden har hyrarbetet ökat speciellt inom industrin. Också i den offentliga sektorn finns det tecken på att hyrarbetet ökar. Ett kapitel för sig är musikerna — för dem har hyrarbetet de senaste åren i allt högre grad förvandlats till tvångsföretagande.

I vissa FFC-organiserade branscher har man ingått företagsbaserade avtal om bruket av inhyrd arbetskraft. FFC:s expert på arbetsvillkor Nikolas Elomaa säger att denna typs avtal har kunnat förhindra de allra värsta problemen.

– Man kan ändå inte lösa det grundläggande problemet med hjälp av avtal, det vill säga det att det saknas spelregler för den här sektorn. De företagsbaserade avtalen fungerar bäst i situationer där man först gemensamt har kommit överens om spelregler för personalhyrning som gäller alla.

Elomaa understryker att FFC inte eftersträvar ett totalförbud mot hyrarbete.

– För en del, t.ex. studerande, kan ett hyrarbete på viss tid fungera utmärkt. Hyrarbetet kan också ha en sysselsättande effekt. Det bekymmersamma är emellertid den snabba ökningen av hyrarbete och dess spridning till områden, där det inte från början har varit meningen, säger Elomaa.

Elomaa säger att det kräver ändringar i lagstiftningen, bl.a. i arbetsavtalslagen, för att tygla hyrarbetet, och det förutsätter också avtal på förbundsnivån. FFC:s mål är att alla branscher ska få avtal om bruket av hyrarbete.

Som ett kolli

Nikolas Elomaa finner det särskilt bekymmersamt att arbetstagaren i hyrarbete jämställs med en vara. Det finns inget avtalsförhållande mellan arbetstagaren och användarföretaget. Det avtal som användarföretaget sluter med bemanningsföretaget betraktas för sin del som ett affärsavtal, vars innehåll inte behöver avslöjas.

– Hyrarbetarnas obefintliga uppsägningsskydd är ett av de största problemen, Det är mycket lätt för bemanningsföretaget att göra sig av med en arbetstagare. När den avtalade tiden är slut kan han bytas ut mot en annan arbetstagare, också i de fall att arbetet i användarföretaget fortsätter som tidigare, berättar Elomaa.

Han säger att arbetsavtalslagens förbud mot att länka flera visstidsanställningar till en kedja i praktiken inte tycks gälla hyrarbetarna, utan de är ständigt visstidsanställda för antingen samma eller olika företag.

Arbetsavtalslagen stipulerar att man på hyrarbete tillämpar det kollektivavtal som gäller i användarföretaget.

– I praktiken är emellertid hyrarbetarnas arbetsvillkor ofta sämre än för de fast anställda arbetstagare som utför samma arbete, konstaterar Nikolas Elomaa.

Arbetare gaddas ihop

Bruket av hyrarbete gör arbetstagarna ojämlika sinsemellan. Hyrarbetarna kan användas som buffert — de är de första som får ge sig när t.ex. orderstocken sinar. Denna praxis passar ofta också användarföretagets fast anställda personal, eftersom den då inte behöver vara rädda för permitteringar eller uppsägningar.

Det finns också fall där man har sagt upp fast anställda arbetstagare och ersatt dem med hyrarbetare.

– Arbetsavtalslagen ger tyvärr inget direkt svar i en sådan här situation utan man får ty sig till tolkningar. Hittills har vi haft få rättsprejudikat men i den rättsliga litteraturen lutar man åt tolkningen att skyldigheten att återanställda en arbetstagare inte gäller situationer där man i den uppsagdes ställer avlönar en hyrarbetare, förklarar Elomaa.

Han menar att arbetsavtalslagen borde preciseras så att man jämställer avlönandet av en hyrarbetare med när man tar in en ny arbetstagare.

Ur fackföreningsrörelsens perspektiv är det problematiskt att inte förtroendemännen har rätt att representera hyrarbetarna på arbetsplatsen, ens om de vore förbundets medlemmar. Det gör att hyrarbetarnas intresse för att organisera sig svalnar.

– Vi anser att arbetsplatsens förtroendeman bör kunna driva också hyrarbetarnas intressen. Därför skulle det vara viktigt att förtroendemännen fick rätt till information om hyrarbetarnas arbetsvillkor och lön och grunderna för dem. Förtroendemannen borde också ha rätt att förhandla om hyrarbetarnas arbetsvillkor, understryker Nikolas Elomaa.

Han säger att hyrarbetarnas ställning skulle bli bättre också om fackförbunden fick rätt att väcka talan.

PIRJO PAJUNEN

Den största tillväxten för i år väntas inom hälso- och socialvård och för byggnads- och metallbranscherna.

Branschen har vuxit snabbt för det blev tillåtet att hyra ut arbetskraft i vårt land för bara tio år sedan. Tanken då var att hyrarbetarna kunde användas av företagen som inhoppare vid högsäsong och i andra exceptionella situationer. Bruket av hyrarbetare har emellertid expanderat och i dagens läge är det t.o.m. möjligt att ersätta hela sin fasta personal med hyrarbetare.

Ett färskt exempel står Helsingfors stad för. Staden avlönar framdeles alla sina skolgångsbiträden via bemanningsföretaget Seure Henkilöstöpalvelut Oy.

Enligt arbetsministeriets statistik fördubblades hyrarbetarnas antal från 1999 till 2004, då det fanns 65 000 hyrarbetare i landet. Under samma tidsrymd fördubblades också hyrjobbens längd till i genomsnitt 84 dygn. Hyrabetarna har i genomsnitt haft mellan fyra och sex olika anställningar per år.

Det finns cirka tio stora personaluthyrningsföretag i vårt land och de står för tre fjärdedelar av omsättningen i branschen. Största delen av branschens företag är emellertid små firmor med mindre än fem anställda.

Hyrarbetaren saknar i praktiken ofta