. vane.jpg (302 bytes)
skomakarenslast.jpg (2856 bytes)

David SeligssonDavid Seligsson

Facket och politiken

pune.gif (67 bytes)  Hur ser FFC ut i framtiden, år 2025? Detta diskuteras nu inom FFC:s så kallade framtidsprojekt. Projektet startade redan för ett år sen och det utnyttjar expertis såväl i FFC:s kontor, i medlemsförbunden och utanför. Jag försökte nyss, tillsammans med tiotals kolleger från FFC och medlemsförbund, skissa utmaningar och utsikter för FFC år 2025.

Ett tema som dök upp var fackets förhållande till politiska partier. Ingenting överraskande där: vi kommer ju bra ihåg FFC:s valvideo, som drogs tillbaka efter häftig kritik och som konstaterades ha bidragit till socialdemokraternas valförlust.

FFC har 22 medlemsförbund. Regeln är ju att medlemmarna i enskilda förbund väljer kongressdelegater eller förbundsdelegaterna direkt i allmänna val, där kandidaterna tillhör någon politisk gruppering. De två överlägset största politiska grupperna är socialdemokraterna och vänsterförbundet. FFC:s ledning väljs av medlemsförbunden. Detta innebär att själva FFC:s politiseringsgrad beror helt på systemet i medlemsförbund.

I mitt eget förbund, Kemifacket, pågår just nu val. Våra medlemmar väljer 53 förbundsdelegater bland 417 kandidater. Den socialdemokratiska listan har nästan 2/3 av alla kandidater, vänsteralliansen över 1/3 och sen finns det en kandidat utanför de två listor. Valresultatet beaktas sedan i val av ordförande, styrelsen och diverse utskott.

Vad innebär partipolitiken då för vardagen i det fackliga livet? Enligt min erfarenhet inte så värst mycket. Partiernas inflytande inom olika förbund är säkert lägre än fackets inflytande inom partierna. I lösandet av medlemmarnas problem spelar politiken ingen roll.

Borde man bli av med politiken i facket? Vilka vore fördelarna och vilka nackdelarna? Fördelen vore givetvis den att de medlemmar, som nu avstår från det fackliga livet på grund av deras antipati för partipolitiken, hade lättare att delta. Kanske man kunde också spara en del resurser. Men i en demokratisk organisation såsom ett fackförbund väljs ledningen enligt någon riktlinje: om linjerna inte är politiska, så vad kunde de då vara? Här finns en nackdel, som jag tydligt kan se i mitt eget förbund. Om listorna i valen inte byggdes enligt partilinjer, så är alternativet att ha listor enligt branscher. Inom Kemifacket finns det ett dussintal olika branscher, bland dem välbetalda oljearbetare och lågavlönade skoarbetare. Val enligt branscher skulle antagligen innebära, att solidariteten inom förbundet skulle minska genom att alla branscher skulle bevaka sina egna intressen.

Val i olika förbund kan säkert förenklas och utöver val kunde man ge medlemskapet andra möjligheter att påverka. Partipolitik kan vara en god dräng men en usel husbonde.

Skribenten är forskare på Kemifacket

Löntagaren 20.3.2008 nr 3/08

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)