För Kajanaland innebär uppsägningarna ett stopp för en gynnsam sysselsättningsutveckling och åtminstone en tillfällig stegring av arbetslösheten. Under de senaste åren har arbetslösheten i Kajanaland minskat snabbt, trots att den ännu ligger över landets genomsnitt.

Kajana, liksom fler andra drabbade orter med uppsagda arbetare, skulle nu ha nytta av en s.k. beredskapsplan med tanke på krissituationer. FFC har sedan länge krävt både riksomfattande och regionala beredskapsplaner, senast då ordförande Lauri Ihalainen kommenterade nyheten om pappersindustrins senaste uppsägningar den 10 september.

Ihalainen ondgör sig över att beredningen av systemet med beredskapsplaner har gått så trögt. På krisorter inleds "räddningsoperationerna" först då krisen är ett faktum.

Idén med beredskapsplaner är att under s.k. goda tider bereda sig inför tråkiga omställningar i framtiden. Beslutsfattare, arbetskrafts- och andra lokala myndigheter liksom företagen vet redan i förväg hur de ska agera om krismolnen hopar sig och ansvarsfördelningen är spikad på förhand.

Regeringen har gripit tag i FFC:s förslag om beredskapsplaner, men tillsvidare ligger beredningsarbetet begravt i en kommitté under arbetsminister Tarja Cronberg. Kommitténs mandat är att utveckla en finländsk flexicuritymodell.

Jakten på ersättande arbete

I Kajanaland lamslogs ändå inte beslutsfattarna av beskedet om nedläggningen av pappersfabriken. Redan följande dag reste en grupp representanter för staden och landskapet till UPM:s huvudkontor i Helsingfors för att träffa bolagets ledning. Vid mötet kom man överens om att UPM deltar i ansträngningarna att dämpa den ekonomiska förlusten för regionen. Konkreta åtgärder slås ändå fast efter att samarbetsförhandlingarna har förts senare i höst.

Man stod heller inte helt tomhänt i Kajana då nedläggningsnyheten kom. Staden har sedan tidigare en utarbetad plan med bland annat en förteckning över vilka stöd staden kan få, vid händelse av en kris av detta slag.

Inom några dagar sammanställdes så en strukturomvandlingskommitté med regionens TE-central i spetsen. Arbetsgruppen gör som bäst upp en projektplan, där man samlar alla tänkbara åtgärder för att dämpa skadan av fabriksnedläggningen.

Staten har utlovat pengar till Kajanaland liksom till andra regioner som lider av skogsindustrins uppsägningar. För innevarande år finns det totalt 87 miljoner euro anslaget för hanteringen av plötsliga strukturella förvandlingar. Den summa som är anslagen för nästa år ska höjas i en tilläggsbudget.

Det rör på sig

I Kajanaland tror man att man ska reda sig ur krisen som har drabbat landskapet. Landskapsdirektör Alpo Jokelainen tror att över hälften av dem som nu blir utan arbete kommer att ha ett nytt jobb om ett år.

– Det är yrkeskunnigt folk som jobbar på fabriken. Vår ekonomiska tillväxt har varit snabb de senaste åren. I synnerhet gruvprojektet i Talvivaara och nya investeringar inom turismnäringen har skapat arbetsplatser här. Det har sjudit av aktivitet de senaste åren.

För dem som har det svårare att få nytt jobb menar Jokelainen att man kan skräddarsy individuella lösningar. Här kommer bland annat omställningsskyddet med dess utbildningsmöjligheter till hjälp.

PIRJO PAJUNEN