Någonting hade hänt
Han hade gått i pension
Hans hjärta hade blivit opålitligt och oregerligt
Han tänkte mycket på allt som hade varit
Han var alla sina åldrar, treåringen, den förälskade
oskulden, maken och den nyblivna pappan
Han var sin egen far och sin egen son och dotter
Det var som om han fått nya ögon
Sådant som han tidigare knappt lagt märke till såg han
i ett nytt ljus
Han såg den höga klara luften, ljuset, träden, barnen
som lekte under träden
När han hörde Glen Gould spela Bachs Goldbergvariationer
grät han hejdlöst som ett barn
Han läste noggrant dödsannonserna för att se hur många av de
döda som var yngre än han
När de sövde ner honom på polikliniken förstod han hur enkelt
det var att bara försvinna
Det var ett mirakel att leva, att tänka på alla vännerna, att
minnas dem och deras omsorg
Hans ögon tårades av all den härlighet som tidigare skymts av
hans inåtvända blick
CLAES ANDERSSON
Löntagaren 25.9.2008 nr
8/08
|
