– Sammanbrottet är ett tydligt bevis på att det inte går att driva ekonomisk verksamhet utan regler. Det krävs en kontroll mot spekulation, mot oansvarig hantering av spararnas pengar, säger människorättskommissarien Thomas Hammarberg.

Han är oroad över att den latenta främlingsfientligheten i Europa nu ska blossa upp igen.

– Läget skärps då det är kris. Marginella grupper — hårdast utsatta i dag är romer och muslimer — blir ofta syndabockar och ses som ett hot. Bakom fördomarna ligger ofta människors rädsla att bli av med jobben i ekonomiskt dåliga tider, påpekar svensken Thomas Hammarberg som snart nått halvtid i jobbet som människorättskommissarie stationerad i Europarådets massiva byggnad i Strasbourg.

Papperslösa — ett akut europeiskt problem

Mänskliga rättigheter är ett av Europarådets kärnområden. Konventionen om mänskliga rättigheter och möjligheten att klaga på övertramp till Europadomstolen ger Europarådet det bästa systemet i världen att granska hur mänskliga rättigheter respekteras.

– Det betyder inte att läget är det bästa i Europa. Inget europeiskt land har skäl att vara belåtet med vad det gjort, framhåller människorättskommissarien Thomas Hammarberg.

Han pekar på de papperslösa, de som utan tillstånd vistas i ett annat land än sitt hemland. I EU finns minst fem miljoner papperslösa, i Ryssland åtta miljoner, totalt kanske upp till 15 miljoner papperslösa i Europa.

– De finns här, de arbetar här, men då de saknar tillstånd är de mycket sårbara. De utnyttjas av många. Av arbetsgivare, av hyresvärdar, av kriminella grupper. En del är offer för trafficking, de har förts hit på olagliga vägar och exploateras. Regeringarna gör allt för lite för de här grupperna, säger Hammarberg kritiskt.

Fri rörlighet bra — men dåligt underbyggd

Även med papper i ordning kan gästarbetare och invandrare hamna i underläge. Hammarberg är för en fri rörlighet, men för att den ska fungera krävs en gemensam bas av regler så arbetsgivarna inte ger de "nya" sämre förhållanden och gör dem till ett hot, och till konkurrenter för dem som finns i landet från förr. Med hänvisning till Laval- eller Vaxholmsfallet säger han att om en utländsk byggnadsarbetare (lettisk i det fallet) jobbar i Sverige ska de svenska överenskomna reglerna följas, så en svart marknad inte uppkommer. — Här tyckte EG-domstolen att svensk minimilön var nog.

– EU har släppt loss den fria rörligheten utan att ha garantier för att de grundläggande arbetsrättsliga frågorna är lösta över hela linjen i Europa. Vi behöver gemensamma regler om rätt till arbete, till rimliga löner, semester, arbetarskydd och så vidare, säger han.

Problemet är att entusiasmen för den fria förhandlingsrätten inte är lika stor överallt. Jämfört med Norden är facken svagare. Arbetsrättsliga frågor besluts ofta i parlamenten, och om de då domineras av krafter som inte respekterar arbetsrätten, blir det obalans och den som kommer i kläm är arbetaren.

– Vi måste satsa på Europafacken, göra dem så starka att arbetsgivarparten tvingas höja ribban. Inte bara i Europa, utan över hela linjen, säger Hammarberg och tillägger att begreppet rättighet har en verklig styrka, men används inte alltid då det kunde användas. – Så länge vi inte använder oss av rättigheter som finns fastspikade i en lång rad internationella överenskommelser, förblir rättigheterna abstrakta. Genom att använda rättigheter, hänvisa till dem, främjar vi också rättigheterna, säger han.

Rättigheter intresserar dem som kränks

Som chef för svenska Palmecentret och FN:s specielle representant i Kambodja fick Thomas Hammarberg ett brett perspektiv i hur mänskliga rättigheter hanteras globalt.

– Jag är djupt oroad över att länder i praktiken konkurrerar med rovdrift som drabbar de personer som exploateras men också dem som då konkurreras ut. Blir det tuffare lagstiftning i ett land, flyttar företagen till ett annat. Ska universella regler skapas för arbetsrättliga frågor — och de ska genomföras i alla länder samtidigt — är ILO det enda instrument vi har globalt, och det måste det satsas mera på, säger han.

Även om ILO i mångt och mycket är en stark organisation, undermineras den av att rikare länder som USA inte ger den tillräckligt stöd. Hammarberg påpekar att försöken att koppla samman en del av WTOs regelverk och ILOs åtta nyckelkonventioner strandat just pga att de dominerande regeringarna bakom ILO inte fullt förstått det nära samband som finns mellan handel och regler för arbetsrätt.

I december fyller FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna 60 år. Hammarberg säger att mänskliga rättigheter är kolossalt viktiga för oss vanliga människor, särskilt för människor i kris, som nu senast i Georgien där de fick sina rättigheter kränkta.

– Högre upp kan perspektivet vara ett annat. Där vägs mänskliga rättigheter mot andra prioriteringar. Det är skäl att påminna makthavarna om att det finns andra värden än att tjäna pengar.

Kvinnolön — en grov orättvisa

Högt på människorättskommissarie Hammarbergs agenda i år finns funktionshindrade, migranter, barn och jämställdhetsfrågor. Han ser det som en grov orättvisa att skillnaden i lönen för män och kvinnor i likartade jobb är så förbluffande stor i dagens Europa. I Norden talar vi om att en euro är värd 80 cent för kvinnor, i Tyskland är den värd endast 75.

– Kvinnodominerade jobb har lägre status och då har hela branschen lägre lön. Det pratas men görs alldeles för lite här i Europa. Här har facken också en roll, betonar han.

En del teman förblir de samma också nästa år. Ett nytt som torde dyka upp är försvaret för dem som i olika länder försvarar de mänskliga rättigheterna.

Människorättskommissarien gör också landsbesök och bedömer situationen i olika länder. När Belgien och Monaco avverkats har Thomas Hammarberg, och hans föregångare, spanjoren Alvaro Gil-Robles — den första på posten från år 1999 — gått igenom Europarådets samtliga 47 medlemsländer.

INGEGERD EKSTRAND
Strasbourg