Med jämna mellanrum debatteras sjukfrånvaron och dess orsaker i offentligheten. Arbetsgivarsidan anser att många sjukskriver sig i onödan. Undersökningar visar att det finns stora variationer i sjukfrånvaron mellan olika företag och till och med mellan företag i samma bransch när det gäller frånvarofrekvensen.

– Om frånvarofrekvensen är hög är det skäl för företaget att se sig i spegeln och fråga sig vad som felas arbetsplatsen. Särskilt stora är skillnaderna mellan olika arbetsgivare när det gäller förekomsten av arbetsolyckor, säger Kari Haring.

Sjukfrånvaron är dyr för företagen, men det är det också om människor arbetar då de är sjuka. Den som är sjuk arbetar ineffektivt, är lättare disponerad för arbetsolyckor och utsätter sig för risken att bli långvarigt sjuk.

– Kostnaderna kan rentav bli högre än kostnaderna för sjukfrånvaro, påpekar Kari Haring.

Han vill lyfta fram arbetsförhållandenas betydelse. Flera undersökningar visar att goda möjligheter att påverka sitt eget arbete, flexibla arbetstider och upplevelsen av förtroende minskar sjukfrånvaron och benägenheten att vara sjuk på jobbet. Arbetarnas trivsel avspeglar sig positivt också på produktiviteten.

Det överraskande i FFC:s trivselbarometer var att det blev mera sällsynt att vara sjuk på jobbet och att vara sjukskriven med stigande ålder. Orsaken till att äldre löntagare är mindre sjuka kom inte fram i undersökningsmaterialet.

– Från andra undersökningar vet vi att unga människor oftare är borta från jobbet under korta perioder. För äldre arbetstagare är det vanligare med längre sjukfrånvaro. Kanske är det så att de äldre som ännu är aktiva i arbetslivet är friskare än genomsnittet, funderar Haring.

Luckor i företagshälsovården

FFC lät göra sin trivselbarometer förra vintern och den avslöjar också att det finns tydliga luckor i tillgången till företagshälsovård, fastän merparten av löntagarna omfattas av den. En femtedel av de svarande arbetade på små arbetsplatser med färre än tjugo anställda och de omfattades inte av företagshälsovård eller kände åtminstone inte till om de gjorde det. Utöver dem står snuttarbetare och hyrarbetare ofta utanför företagshälsovårdens tjänster.

På små arbetsplatser är det också mera sällsynt att företagshälsovårdare besöker arbetsplatsen eller att företaget skulle ha en riskanalys.

– Utan besök på arbetsplatsen har inte företagsläkaren eller -hälsovårdaren tillräcklig kunskap om arbetsförhållandena. I vården av sjuka arbetstagare är det emellertid viktigt att beakta vilka krav som ställs i arbetet, understryker Haring.

Besök av vårdpersonal från företagshälsovården har enligt FFC-barometern genomförts på drygt var tredje arbetsplats med färre än femtio anställda och drygt varannan arbetsplats som är större än så. 39 procent av arbetarna har fått råd och vägledning i sitt arbete.

Också Kari Haring säger att företagshälsovården måste utvidgas och göras bättre.

– Även om nittio procent av löntagarna omfattas av företagshälsovården är det viktigt att få med också de resterande tio procenten. Också företagshälsovårdens innehåll kräver översyn.

Haring säger att en god företagshälsovård som — utöver hälsokontroller och sjukvård — satsar på förebyggande hälsovård och minimering av arbetsolyckor inte erbjuds i den utsträckning som den borde i dag.

FFC offentliggjorde i år för första gången en trivselbarometer, där man kartlade de FFC-anslutna löntagarnas syn på och erfarenheter av sina arbetsförhållanden. Undersökningens sampel var 1 044 medlemmar i FFC-anslutna fackförbund. Svarsprocenten var sjuttio. Statistikcentralen genomförde undersökningen.

PIRJO PAJUNEN