Det finns bestämmelser om förtroendemannens ställning i
kollektivavtalen och i allmänhet i de centralförbundsavtal som är en del av
kollektivavtalen. Också landets lagar stadgar om förtroendemannens ställning och
rättigheter, särskilt arbetsavtalslagen och lagen om samarbete i företag.
Den senaste förbättringen i förtroendemannens ställning skedde i år, när det i
lagen om beställarens ansvar skrevs en klausul om förtroendemannens rätt att
företräda hyrarbetarna på arbetsplatsen.
Samarbetslagen, som trädde i kraft 2007, förbättrade förtroendemannens möjlighet
att delta i utvecklandet av arbetsplatsen och hans rätt till information ökade. Lagen
betonar principen om jämlika förhandlingar.
Förtroendemannen har ett stärkt uppsägningsskydd. Om företagets verksamhet upphör,
är förtroendemannen den sista av arbetarna som sägs upp. Vid avslutat värv har
förtroendemannen ett så kallat efterskydd som hindrar uppsägning av hans arbetsavtal.
En kandidat har för sin del ett s.k. kandidatskydd. Förtroendemannen väljs för en
mandatperiod på två år i sänder.
Det är straffbart att utan grund säga upp en förtroendemans arbetsavtal.
Arbetsgivaren kan dömas att betala ersättning, rätt till utbildning och rätt att
upprätthålla yrkeskunskapen. Kollektivavtalen har också en klausul om rätten till
information. Den varierar i de olika branscherna.
Bred information
Förtroendemannen har omfattande rätt till information. En del av informationen är
sådan som ska ges förtroendemannen automatiskt, en del sådan han ska begära.
Beroende på kollektivavtal har förtroendemannen rätt att få information om bland
annat företagets ekonomiska situation, löner och om arbetstagare på viss tid eller
deltid. Han har rätt att påverka vilken information som ges nya arbetstagare, vilka
principer som ska följas vid anställning, personal- och utvecklingsplaner och
principerna för bruk av hyrarbetskraft. Dessutom har förtroendemannen rätt att få
information om bruk av utomstående arbetskraft.
Om det uppstår oklarheter eller konflikt beträffande vilka lagar och avtal som ska
tillämpas på en arbetstagares lön eller anställning ska förtroendemannen ges all den
information som inverkar på fallet.
Enligt arbetsavtalslagen kan en förtroendeman komma överens med arbetsgivaren om
arbetstidsarrangemang och extra övertidsjobb. Beträffande arbetsskift kan förtroendeman
framföra sin åsikt. Han har också rätt att se företagets arbetstidsbokföring och
semesterbokföring.
Förtroendemannen är bunden av tystnadsplikt. Tystnadsplikten omfattar inte bara
enskilda arbetstagares ärenden utan också information om företaget. Exempelvis sådan
information som hänger samman med företagets ekonomiska planer kan vara hemligstämplad.
I börsbolag binds förtroendemännen av reglerna om insiderinformation.
PIRJO PAJUNEN