– Ju fortare man tar tag i en depression, desto snabbare sker tillfrisknandet. Tid måste det få ta, det kan ta månader i bästa fall, men också år innan funktionsförmågan kommer tillbaka. För att bli helt frisk, krävs ytterligare mycket tid, säger psykolog Riikka Jakonen på Kunnonpaikka.

Värst utsatta är de som vill göra jobbet perfekt, få blir belastningen stor. Ser man inte själv vartåt det barkar, kanske arbetskamraterna gör det eller chefen. Lättretlighet, glömska, att en person börjar undvika människor, börjar göra fel i jobbet, blir tystare, sorgsnare eller får svårt att koncentrera sig kan vara tecken på att orken tryter.

– Börjar en arbetskamrat klart förändras, fråga om han eller hon orkar med jobbet. Kan du göra något för att hjälpa? Är det en arbetsplats där ni bryr er om varandra, föreslå ett besök på företagshälsovården. Att tala ut, träffa yrkesmänniskor, är viktigt, säger Jakonen.

Andra tecken kan vara en ökande eller kraftigt minskande matlust. Eller en så enorm trötthetskänsla att varken nattsömn, veckoslut eller semester gör att man återhämtar sig.

– Allt det här gör att du blir cynisk, du mister självkänslan i jobbet. Tycker du inte klarar något, men oj, vad de unga är kloka och duktiga, säger Jakonen.

Humörsvängningar förekommer — med höga toppar och djupa dalar.

– Skillnaden är bara att svängningarna sker från en mycket lägre nivå. Men depressionssymtom är svåra att sätta tummen på, då de inte är mer avvikande än vad som kännetecknar en dålig dag. Skillnaden är bara att det är dåliga dagar hela tiden, påpekar Jakonen.

Bakom en depression kan ligga svåra erfarenheter långt tillbaka i tiden, saker som inte bearbetats. Orsaken kan också ligga i arbetsarrangemangen.

– Skiftjobb är ett eländigt påfund. Du måste också kunna skilja på jobb och fritid, inte släpa jobbet med hem. Jobbar du deltid eller är deltidspensionerad, se då till att arbetsbördan anpassas till den kortare arbetstiden, framhåller Riikka Jakonen.

På kursen för deprimerade har olika experter gett vägkost för framtiden.

– Var inte seg då det gäller att söka hjälp. Segheten behövs senare, för återhämtningen.

INGEGERD EKSTRAND

– Jag utmanar arbetsplatserna att med företagshälsovården fundera på hur vi bäst stöder en återgång till arbetet vilket främjar rehabiliteringen. Finns det rum för personer med nedsatt arbetsförmåga på våra arbetsplatser, kan vi kombinera de mänskliga resurserna med näringslivets behov, undrar minister Hyssälä.

En depressionsdrabbad kan rehabiliteras bättre genom sjukskrivning på deltid, varvid han eller hon gradvis går tillbaka till sitt jobb.

– Det här är en utmaning för hur arbetet organiseras, medger docent Teija Honkonen, generalsekreterare för projektet Masto.

Arbetsförsök är en form av yrkesinriktad rehabilitering som visat sig framgångsrikt. Upp till 75 procent av dem som rehabiliterats återgår till heltidsarbete. Honkola säger att arbetsförsöket rentav kan tillföra arbetsplatsen extra resurser om också den som vikarierat konvalescenten fortsätter arbeta. Konvalescentens arbete finansieras då av arbetspensionsbolaget.

Hyssälä tar också upp den förebyggande vården. Hon anser att alla depressionspatienter bör kunna få interaktiv behandling, exempelvis psykoterapi, innan arbets- och prestationsförmågan har försvagats. Kommunerna har ordnat de lagstadgade mentalvårdstjänsterna, men nu stöder FPA psykoterapi som behovsprövad rehabilitering. Det här ser Hyssälä som en viktig reform. Antalet rehabiliteringsklienter skulle inte längre begränsas av ett årligt anslag, utan alla som behöver psykoterapi kunde få behandling. Lagen väntas träda i kraft i början av 2010.

– På så sätt kan man motverka att unga och vuxna helt försvinner från arbetsmarknaden till följd av psykisk ohälsa.

Teija Honkanen ser fram emot att Mastoprojektets rutiner blir inarbetade.

– Jag hoppas att de nya möjligheterna ska bli kvar som inarbetad praxis och att arbetsplatserna blir mer öppna för att ta emot personer med nedsatt arbetsförmåga.

Projektet Masto fortsätter till 2011.

TIINA TENKANEN