Var det en förordning på kommande — som tidningen skrev — skulle den ju också honom i hans lilla snickeri likaväl som storföretag. Några telefonsamtal, bland annat till Heikki Perko på ett utvecklingsbolag för träbranschen i Satakunda gav besked.

– Visst, en ATEX-förordning var på gång. Texten gick på 1000 sidor. Hur klarar vi småföretagare sånt då klartext inte finns? Resurser saknas, experter också och själva arbetet tar ju nästan all vår tid, säger Heino Järvinen.

Han granskar kritiskt det element för en vikdörr han lyfter ur cirkelsågen i sin verkstad, som är industricentret Satahansa i Huittinen, Hvittisbofjärd, en timmes bilfärd sydost om Björneborg.

Damm kan explodera

Trots punktsugar finns dammpartiklar rent synligt i luften. Ju mindre en partikel är desto mer lättantänd är det. Är dammkoncentrationen hög och förhållandena gynnsamma kan en gnista göra att dammet övertänds. Tryckvågen kansedan blåsa ut väggar det finns det exempel på från olika industrier.

– Helt får vi inte bort dammet, men mycket kan göras för att minska riskerna, säger Heino Järvinen och kliver in i sitt lilla kontor, plockar ned tre, fyra mappar från vägghyllan och ler förnöjt. Här finns bevisen på att det lönar sig att vara aktiv.

Fem experter från Arbetshälsoinstitutet och TUKES klev in i verkstaden, gick igenom verkstan en hel dag, fotograferade och frågade. Två blev gick där en hel vecka, tog damm- och spånprov.

Det här var i början av 2007. Puustax riskbedömdes, planer för riskeliminering gjordes upp. Och i augusti 2007 samlades ett femtiotal personer från olika branscher där dammrisk finns — sågar, snickerier, målerier, bagerier till ett ATEX-forum, en endagskurs där Puustax var exemplet. Grupparbeten gjordes kring farliga ämnen, sprängningsrisker med mera, och själva ATEX-förordningen presenterades.

– Kursdeltagarna konstaterade att men ja, just de problemen har också vi. Folk var nöjda, nu visste de hur de skulle gå till väga. Nu håller Arbetshälsoinstitutet skolningsdagar runtom i Finland, berättar Heino Järvinen.

Ordning och reda

På Puustax ledde riskbedömningen till att sugar flyttades, utgångsvägarna frilades, det extra värmeelementet flyttades, maskiner omplacerades, de som stod och skräpade men inte längre användes såldes. Men ännu är mycket kvar att göra.

– Skivor och träbitar lutar vi inte längre upp mot väggen här inne, utan för dem till lagret. Vi är ännu mer noga med kemikalierna, säger Järvinen och öppnar dörren till måleriverkstaden där Heli Koivula är i full fart med att ytbehandla elementen.

En tvåårig läroavtalsutbildning med teoridelen i Teuva gav henne artisankompetens. Just nu är hon den enda anställda medan Järvinen själv jobbar på träsidan. Arbetskamraten är permitterad.

– Heli är en bra arbetstagare. Som mest har vi varit sju, men flera som jag skolat upp har i dag andra jobb. Lätt att hitta yrkesfolk är det inte, i det här jobbet tar det åratal innan man behärskar allt, säger Järvinen.

Fraktprisen steg redan 2007, råvarorna 2008 så Järvinen såg vartåt det barkade. Den sista leveransen till Ryssland gick i september. Kring årsskiftet upphörde också exporten till Grekland, Tyskland och Österrike.

– Nu tillverkar vi för den inhemska marknaden, multiställningar för konditionssalar, mag- och balansbräden, klädskåp i massivt trä, andra möbler och klädhängare, konstaterar Heino Järvinen.

God arbetsmiljö för effektivitet och hälsa

Tavlan med diplomet för god praxis har Heino Järvinen inte ännu hunnit få upp på väggen. Gärna hade han sett att ATEX-forum platsat också i den europeiska tävlingen men bra så.

– Det bästa är att vi fick ut experterna på fältet. Det är ju bra och lätt att sätta ihop en förordning och så lämna över ansvaret till andras .Mikroföretagen har inte möjlighet rekrytera experter internt, kanske har vi företagare inte heller kunskapen, säger Heino Järvinen som själv har folkskola och företagarkurs i bagaget.

Drömmarna om mellan- och yrkesskola gick inte att förverkliga. Far var diversearbetare, mor skötte familjen på nio personer plus några svin och kor. Unga Heino fick söka sig ut tidigt i arbetslivet, han jobbade som lantarbetare, i skogen, på byggen som murare, timmerman o.s.v., också som entreprenör.

Efter 18 år i ett kemiföretag, där han också var förtroendeman, startade han företaget för drygt tio år sedan.

– Fungerar allt också i arbetsmiljön jobbar vi alla effektivare och förtjänar mer, det har jag sett som ackordarbetare. Man ska sköta om verktygen, om arbetsutrymmet men också göra sitt jobb med rätta grepp så också kroppen hålls i skick, säger Heino Järvinen.

INGEGERD EKSTRAND
ROBERT SEGER