. vane.jpg (302 bytes)

Makt och ansvar att dela på

pune.gif (67 bytes)  Vi har sagt det förr, men det tål upprepas. Förutsättningarna för lokala (löne)avtal är svaga så länge det finns arbetsgivare som hänger sig åt diktatpolitik.

Löntagarna inser nog hur nödvändigt det är att visa flexibilitet i tider som dess. Finns det inte beställningar i orderboken eller ligger priserna på marknaden under lönsamhetsnivån, finns det heller inte i längden förutsättningar för företagen att verka. En viss buffert att ty sig till för en övergångstid har man dock rätt att vänta sig att det finns i varje sunt företags balans. Likaså att den flexibilitet som kommer till uttryck i lokala, företagsvisa överenskommelser, är ömsesidig.

" Aktieägarna behöver inte tränga sig
först i kön genast det finns
ett litet överskott att fördela."

Det är prestation och motprestation som gäller. Tillmötesgående måste besvaras med hänsynstagande. Endast då är systemet i jämvikt. Vi har bara i allt för många fall så långt till detta ännu på våra arbetsplatser.

En motprestation arbetsgivare kunde bemöda sig om nu när arbetstagarna flexar allt vad de förmår för att hålla firman på fötter, är att verkligen lyssna och ta till sig synpunkter och förslag arbetstagarna kommer med. Det kostar vanligen så litet, men kan i längden visa sig vara oändligt värdefullt.

Om arbetstagarna förväntas vara tillmötesgående när firman har det kärvt, borde ägarna visa hänsyn när bättre tider stundar. Aktieägarna behöver inte tränga sig först i kön genast det finns ett litet överskott att fördela. Resultat borde fördelas i relation till prestation.

Sist och slutligen handlar flexibilitet och lokala avtal ändå alltid om ansvar och makt. Oskiljaktiga delar av samma helhet. Lokala avtal innebär större lokalt ansvar att dela på. Och därmed mer makt, som rimligen också borde delas på. Först när ansvars- och maktfördelningen är i balans, lokalt, kan avtalandet lokalt öka. Svårare än så är det inte, men ack så långt borta på många arbetsplatser.

HANS JERN

PS

Metall visar sig igen en gång vara en föregångare vad utvecklandet av lokala avtal beträffar. Trots stora svårigheter på sina håll när det gällt att lokalt fördela avtalade lönepotter vågar man gå vidare med den avtalsmodell man förhandlat fram. Det är modigt av förbundets ledning. Ett ansvarstagande man hoppas skall få gensvar också på de många små- och medelstora företag det finns gott om inom metallbranschen och där man nu skall tillämpa överenskommelsen på förbundsnivå.

Löntagaren 27.8.2009 nr 7/09

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)

LÖN  nr 7/2009

Till första sidan LÖN 7/2009>

runu.gif (924 bytes) Ledaren

Makt och ansvar
att dela på

runu.gif (924 bytes) Kolumner
runu.gif (924 bytes)
Tema
    Förhandla lokalt
runu.gif (924 bytes) Aktuellt
runu.gif (924 bytes) Arbetslösheten
    i Svenskfinland
runu.gif (924 bytes) Arbetsmiljö
runu.gif (924 bytes) Utrikes
runu.gif (924 bytes) Språklåda
runu.gif (924 bytes) Kultur
runu.gif (924 bytes) Fritid
runu.gif (924 bytes) Karikatyr