Juristen Anu-Tuija Lehto är FFC:s representant i kommittén och hon understryker att de aktuella förändringarna gäller uttryckligen lika behandling, jämlikhet och inte jämställdheten mellan könen.

– Hos oss brukar man tyvärr oftast associera till jämställdheten, dvs. jämlikheten mellan könen, när man talar om jämlikhet. Med likabehandling avser man jämlikheten mellan alla människor, preciserar Lehto.

Reformen torde öka arbetsgivarnas skyldigheter. Den nya lagen kommer att innehålla en förpliktelse om att systematiskt främja jämlikheten på arbetsplatsen, exempelvis genom att göra upp en plan för lika behandling.

Avsikten är också att lyfta upp olika diskrimineringsgrunder, såsom ålder, etnisk bakgrund eller språk, på samma nivå sinsemellan.

– Det kan inte få vara så att diskrimineringen på grund av etnisk härkomst på något sätt vore allvarligare än diskriminering på grund av funktionshinder, eller vice versa. Man borde också grunna på hur man skall hantera diskriminering som har flera olika grunder. Ofta kan det förekomma att en människa diskrimineras av flera olika skäl, som exempelvis muslimska kvinnor, säger FFC:s jurist i kommittén.

FFC har i kommittén drivit på en skärpning av följderna av diskriminering. Lehto berättar att hovrätten har tagit som praxis att döma brott mot lika behandling med ett vederlag på 5 000 euro.

– Det är ganska lite, med tanke på att det handlar om brott mot mänskliga rättigheter. Det finns skäl att överväga strängare straff.

– Övervakningen är också en viktig fråga för facket. I synnerhet underbetalning av utlänningar är bekymrande. Vi har understrukit arbetarskyddsdistriktens betydelse och fört fram organisationernas rätt att väcka talan. Det förefaller ändå som att tiden inte är mogen för organisationernas rätt att väcka talan.

Kommittén överlämnar sitt betänkande till justitieministeriet i slutet av oktober. Tanken är att riksdagen skall kunna behandla lagreformen före nästa riksdagsval 2011.

ANU VALLINKOSKI
Översättning: ASTRID NIKULA