– Sjukdomen gör att jag går klumpigt och inte har lika mycket styrka som friska människor. Jag skulle inte klara av ett fysiskt tungt arbete, men lätta uppgifter som man utför sittande går det utmärkt att sköta. Jag har inte varit borta en enda dag på grund av min sjukdom, berättar Kilpeläinen.

Hans enda hjälpmedel är ett elektriskt justerbart bord och en specialdesignad stol.

Simo Kilpeläinen fick jobbet tack vare handikapporganisationernas projekt Sisäänheitto Työelämään som finansierades av Penningautomatföreningen, och vars syfte var att främja sysselsättandet av personer med funktionshinder och långtidssjuka.

Projektet, som avslutades i fjol, förde samman personer med reducerad arbetsförmåga, som hade sänt in en arbetsansökan, med företag som hade meddelat intresse att sysselsätta sådana.

– Projektet gav mig information om vilka olika stöd man kan få, och tips om vad man borde betona i en arbetsansökan, berättar Kilpeläinen.

Projektet lyckades sysselsätta 76 personer. Bland dem fanns bl.a. sådana som hade olika muskelsjukdomar, eller CP, genomgick psykisk rehabilitering eller var synskadade.

Största delen av de sysselsatta fick lättare kontorsjobb, men några fick också arbete som bland annat väktare eller städare. Varannan fick jobb inom den privata sektorn.

Ut med fördomarna

Det finns många trösklar i vägen för funktionshindrade. Mången arbetsgivare tror exempelvis att funktionshinder och sjukdom medför extra kostnader, berättar planerare Liisa-Maija Verainen på det finskspråkiga förbundet för muskelhandikappade, Lihastautiliitto och hon tillägger att samhället kompenserar för eventuella kostnader.

Kilpeläinen tror att projektet gjorde det lättare åtminstone för honom att få jobb.

– Utan projektet hade jag knappast fått ett så här bra arbete. Jobbet motsvarar helt min utbildning, berättar Kilpeläinen, som sökte jobb i ett halvt år efter att ha blivit färdig.

Det finns säkert människor som undrar varför man skall anstränga sig för att skaffa arbete åt personer med funktionshinder och sjuka, när det inte ens finns jobb för alla friska.

– De här är sjukdomar som inte har någon effekt på arbetet. Det finns kompetenta människor med personer med funktionshinder och sjuka, precis som bland friska människor. Dessutom är de ofta mer motiverade som arbetstagare, säger Verainen.

Hon betonar att sysselsättning var en verkligt stor fråga för dem som deltog i projektet. En orsak var att flera av dem lyckades ta sig ur fattigdomsfällan. En människa som lever på invalidpension har inte nödvändigtvis råd att flytta bort från sitt barndomshem, grunda familj, för att inte tala om att resa utomlands på semester.

Kilpeläinen berättar att arbetet har gett honom ett nytt livsinnehåll och fått honom att känna sig nödvändig.

– Och visst är det trevligt att få nytta av det man har lärt sig efter att ha studerat i sju år, tillägger han.

Fastän projektet är över uppmanar Verainen arbetssökande att fortsätta sända in fritt formulerade arbetsansökningar och arbetsgivare att meddela om lediga jobb. Hon försöker vid sidan om sina normala arbetsrutiner fortsätta att föra samman dem som söker jobb med dem som erbjuder ett.

– Vi hoppas att PAF fortsätter att betala stöd. Då kunde vi anställa en person som på heltid sköter om det här uppdraget, säger Verainen.

ANU VALLINKOSKI
Översättning: ASTRID NIKULA
Foto: WILMA HURSKAINEN