– Om det sedan förverkligas i full skala kan vi förvänta oss att hjärt- och kärlsjukdomarna, diabetes typ två och viktproblemen minskar med tiden. Samtidigt blir människor piggare och orkar bättre.

Vet vad du äter

I upphandlingsdirektiven fokuserar man på mängderna fett, salt, fibrer och socker. Det är samma fokus som borde finnas i varje hem när man köper mat. När matbacken planeras kan var och en försöka fundera över vad lådans innehåll består av. Inom massbespisningen är man hänvisad till den mat som står till buds. Genom modellmenyer kan man öka kunskaperna om hur man enligt rekommendationerna skall bygga upp sina måltider. Mera grönsaker och mjuka fetter, fiberrika brödslag (står på påsen) och kritisk blick gällande sockermängden. Allt det här är bekant men i praktiken är det kanske besvärligt att förverkliga, i brist på information. För dem som sköter restaurangernas upphandling är det ofta pengarna som styr, och då kommer de att skaffa livsmedel som innehåller näringsfattigare eller dåliga fetter.

Sarlio-Lähteenkorva påminner om att man också med lite pengar kan laga hälsosam mat. Men för det krävs det yrkeskunskap.

– Två miljoner måltider om dagen äts utanför hemmet, påpekar Sarlio-Lähteenkorva.

– Därför är det här en viktig folkhälsofråga.

Ny diskussionsöppning

Kommitténs utlåtande innehåller också ett praktiskt förslag som främjar både den sociala samvaron och folkhälsan. Förslaget är att de som är utanför arbetslivet och de som saknar ordnad arbetsplatsbespisning skulle få sin dagliga lunch i daghem, skolor och andra inrättningar. På så sätt ökar den sociala gemenskapen och till exempel de äldres egen aktivitet förstärks, även om de inte kan laga maten själva. Den sociala aspekten för också generationerna närmare varandra och ökar toleransen.

– Isolering främjar inte välfärden i samhället, säger Sirpa Sarlio-Lähteenkorva.

Nattarbetarnas måltider är lätta

Kampanjen God vägkost gav kunskap om matvanor i byggnadsbranschen. Preliminära resultat visar att en del av byggjobbarna har ändrat sina matvanor.

Arbetshälsoinstitutets och Bil- och transportförbundet AKT:s kampanj Pigg vid ratten – hälsa på vägen via maten sporrar också transportarbetarna att välja hälsosamma mat- och levnadsvanor.

– Chaufförer och nattarbetare i gemen skall inte äta mat som tröttar, säger äldre forskare, näringsterapeuten, docent Jaana Laitinen på Arbetshälsoinstitutet.

– Vid midnatt borde man inta dygnets huvudmåltid för att vara pigg ännu på morgonnatten. Från tre till fem på morgonnatten är tröttheten som starkast, på grund av kroppsrytmen.

Äter man pizza eller korv och potatis på morgonnatten blir arbetsprestationen sämre. Därför rekommenderar Laitinen grönsaksbetonad mat och rimliga portioner. För att främja arbetsförmågan är sådant som måltidsrytm, kvalitet och mängd viktiga.

– Vi har frågat runt på matbarerna vid de stora vägarna vad de serverar chaufförerna. Svaret är att "vi serverar karlamat", vilket är det samma som stora portioner fet mat och snabbt, berättar Laitinen.

Men det finns ändå beställning på hälsosam mat också hos kunderna. Släpar attityderna efter?

– Det är tänkbart att matlagningsproffsen inte har kunskapen att laga annorlunda mat, funderar Laitinen.

– Kunderna borde skapa tryck på förändring genom att fråga efter hälsosamma alternativ.

TIINA TENKANEN
Översättning: ASTRID NIKULA 

Ät tillräckligt, inte för mycket

• Du märker att du äter för mycket om du blir tjockare eller hemskt trött efter maten.

Följ tallriksmodellen hela dagen

• Ställ samman din matback enligt tallriksmodellen. Figur invid.

Ät frukt, bär, grönsaker, sallad

• Grönsakerna innehåller C-vitamin som gör det lättare för kroppen att ta upp järn. Järn behövs för att skjutsa syra till musklerna.

Ät bröd

• Se till att du äter bröd som har en fiberhalt på över 6 procent. Hjärnan och musklerna behöver kolhydrater, fibrerna balanserar variationerna i blodsockernivån.

Använd mjukt fett

• Ät fisk två gånger i veckan. Använd olja i matlagningen. Då underhåller du blodomloppet väl.

Drick vatten

• Vätskebalansen är viktig, i synnerhet om du svettas i jobbet.

Storkökskocken Josefiina Salmén på daghemmet Viikinki är nöjd just nu. Hon beställer råvaror och lagar maten från början – också för specialgrupper såsom allergiker – i daghemmets kök. Anstaltsköken får inte hantera myllad morot, det förbjuder ett EU-direktiv. Salmén undviker råvaror som innehåller för mycket salt, tillsatsämnen, smygfetter och socker.

– För mig är det själva matlagandet som gör det. Om man länge håller på och värmer upp mat som andra har lagat har man kanske inte ens mod att laga maten själv längre, funderar Salmén.

I väntan på förändringar

Från och med augusti nästa år ändras allt för då övergår kökspersonalen i Palmias tjänst. Man har lovat att matlagningen skall få bli kvar i daghemmet. Det återstår att se om Salmén under arbetsdagens lopp kommer att tvingas rusa från daghemmet till en annan arbetsplats, till exempel ett åldringshem.

– Här skall det sparas, nämligen, suckar Salmén.

Fokus på helheten

På daghemmet Viikinki undviker man smygfetter genom att erbjuda alla fettfri mjölk. Matens salthalt skall ligga under en procent. På brödet breder man vegetabiliskt fett som inte innehåller någon mjölk.

– Man måste beakta vad barnen äter på sin fritid. Daghemsmaten skall komplettera barnets övriga diet.

– En del allergier är så krävande att man verkligen måste vara skärpt. Jag lagar över 300 portioner per dag och tjugo av dem är specialdieter av olika slag. Man har inte råd med några misstag.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att personer utanför arbetslivet, såsom arbetslösa och pensionärer skall kunna äta i exempelvis skolor, servicecentraler och daghem. Josefiina Salmén vill ge ett exempel från ett daghem i östra Helsingfors.

– Dit kommer en dement man och hämtar sin mat. Man beaktar honom i antalet portioner och han bär med sig mat för två dagar varannan dag. Varför kunde man inte bredda denna praxis?