Det är kommunerna som ansvarar för produktionen av
centrala välfärdstjänster, såsom hälsovård och gratis grundutbildning. Dessa
tjänster betalas med gemensamma skattemedel.
Över hälften av kommunerna tvingades i år att höja sitt skatteuttag för att klara
av sina utgifter. Dessutom tar många kommuner ytterligare lån och gör inbesparingar,
vilket innebär att servicen till invånarna försämras och kommunalt anställda
permitteras.
Kommunerna önskade att staten i detta års budget skulle ha tagit större hänsyn till
kommunernas ekonomiska trångmål.
– Statens budget var en stor besvikelse. Staten trädde inte till för att bistå
kommunerna med ökade statsandelar.
Enligt Santamäki-Vuori är det största problemet att staten påför kommunerna ökade
uppgifter samtidigt som den inte bär sitt ansvar för att finansiera dem.
Budgetens snäva utgiftsram hindrar effektivt en ökning av de statliga utgifterna men
på inkomstsidan finns inte motsvarande "portvakt", som skulle förhindra
skattelättnader som äter av den gemensamma kakan.
Enligt uppgifter från Kommunförbundet stiger skatteuttaget i kommunerna med i
genomsnitt 0,4 procentenheter till 18,98 procent. I vissa kommuner är förhöjningen
rentav så stor som en och en halv procentenhet. Kommunalskatten kommer att fortsätta
stiga under de närmaste åren och skatteuttaget kan enligt Kommunförbundet stiga ända
till 24–25 procent.
Kostnaderna i styr på lång sikt
Kommunernas utgifter har stigit i snabb takt de senaste åren. I offentligheten har man
beskyllt kommunerna för en slapphänt ekonomiförvaltning.
– Det är sant att kommunernas utgifter steg kraftigt åren 2007 och 2008, men om
man granskar situationen ur ett längre perspektiv får man en annan bild. I förhållande
till bruttonationalprodukten är kommunernas utgifter på samma nivå som före
recessionen i början av 1990-talet. Detta trots att kommunernas lagstadgade uppgifter har
blivit fler. Man kan alltså inte säga att kommunernas utgifter skulle ha gått över
styr, säger Tuire Santamäki-Vuori som svar på beskyllningarna.
Kommunalskattens faktiska värde minskar trots att skatteprocenterna stiger. Det beror
på statens skattelindringsbeslut, såsom det höjda grundavdraget i kommunalbeskattningen
och den svaga ekonomiska utvecklingen. Enligt Kommunförbundets uträkningar är
kommunernas sammanlagda skatteinkomst detta år sammanlagt 17,35 miljarder euro.
Kommunalskattens andel av summan är 14,87 miljarder euro. Kommunförbundet har uppskattat
att kommunernas utgifter detta år ökar med 3-4 procent, vilket är aningen mindre än de
senaste åren.
