En fullmäktigemotion ledde till att Vanda stad gick med i projektet för att främja motion bland arbetstagarna. Motionen handlade om de stadsanställdas sjukfrånvaro på grund av skador i stöd- och rörelseorganen. Över hälften av all sjukfrånvaro berodde på just dessa skador.

När staden började dryfta problematiken stötte man på kampanjen Arbetsplatsmotion 2010. På Heinonens initiativ gick staden med i kampanjen som ett pilotprojekt. I och med det har stadens personal fått inte bara ett mångsidigt motionsutbud utan också inspiratörer eller påhejare till sitt stöd. I Vanda stad finns för närvarande ett nätverk på drygt sextio inspiratörer.

Frivilligarbete på egen tid

Inspiratörerna verkar som i en idrottsförening, på frivillig basis och utanför arbetstid. Det finns inalles cirka 700 arbetsplatser eller -gemenskaper i staden, vilket betyder att många ännu saknar egna påhejare.

– Vi skulle säkert få med fler om vi fick syssla med detta på arbetstid, menar Heinonen.

Inspiratörerna får ändå delta i kurser på arbetstid. Under grundkursen på sex dagar tränas deltagarna i att sporra sina arbetskamrater att börja idrotta och motionera och att också fortsätta med det. Dessutom kan de delta i olika kompletteringskurser för att lära sig leda till exempel käppgymnastik eller stavgång. Inspiratörerna har också egna träffar där de utväxlar idéer och blir bekanta med varandra.

Entusiastiska arbetskompisar

Man kan verka som inspiratör allena eller tillsammans med en annan. Planingenjör Anna-Karin Kyrönvirta och planeringsassistent Eeva Juusela på stadens planekontor har verkat som påhejare på sin arbetsplats i ett år.

– Sauli Heinonen underströk på kursen att man lätt får i gång det hela om chefsnivån kommer emot på halva vägen, berättar Juusela som i samma andetag vill understryka att avdelningens chefer har tagit mycket positivt emot projektet.

Kvinnorna vill också tacka Heinonen för hans kurs och hans kunskaper.

– Saulis kurs gjorde stort intryck på mig, berättar Kyrönvirta.

Inspiratörerna sänder också ut info till arbetstagarna per e-post men allra effektivast är personalens gemensamma elektroniska motionskalender.

Gymnastik och krattning

Den enkät som gjordes i början av projektet gav inspiratörsparet Juusela och Kyrönvirta en uppfattning om vilka motionsvanor personalen på kontoret hade och vilket slags motion de önskade sig.

Nu håller man exempelvis pausgymnastik en gång i veckan på planekontoret och hela gänget samlades i våras för att idka nyttomotion — de krattade parken. Varje år har arbetstagarna möjlighet att testa sin kondition med hjälp av UKK-gångtestet och också orientering har man prövat på under ett kvarterslopp.

Raija Lehtola och Merja Kuparinen arbetar som planeringsassistenter på stadsplanekontoret och deltar aktivt i motionsverksamheten. De berömmer stadens breda motionsutbud.

– Alternativ finns och det är lätt att pröva på nya grenar tack vare att staden erbjuder rabatterade biljetter till konditionssalen, berättar Lehtola.

Besöken på konditionssal har ökat markant bland personalen.

– Förra året hade vi över 8 000 besök i stadens egna konditionssalar. Året innan stod vi för bara 5 000 besök, säger Sauli Heinonen.

Också samarbetet med företagskonditionssalar som ger stadens arbetstagare mängdrabatt har ökat märkbart.

Ergonomisk ryggjumpa

Utöver stadens subventionerade biljetter till konditionssal och simhall satsar Vanda stad på arbetstagarnas hälsa genom att erbjuda bland annat vattengymnastik och varierande program allt från boboll till dans, badmintonturer och spinning på konditionssalen på stadens bekostnad. Staden sponsrar också medborgarinstitutets motionskurser med femtio procent av priset.

De arbetstagare som har problem med nacke och rygg kan få hjälp av en särskild ryggrupp, till vilken företagshälsovården väljer deltagare. I ryggruppen bekantar man sig med ergonomi och lär sig att välja riktiga arbetsställningar och man gör också olika muskel- och avslappningsövningar. Staden har utbildat 270 av sina anställda till gruppledare.

Det finns hittills ingen exakt information om hur motionen har påverkat sjukfrånvarosiffrorna men den totala frånvarofrekvensen har minskat. Ändå finns det ännu många som inte har börjat motionera regelbundet.

– Största hindret finns nog mellan öronen på folk. Dessutom borde man ju få dem att begripa att det inte handlar om att ta ut sig till sista droppen med blodsmak i munnen, utan om att det är roligt att röra på sig i grupp, säger Eeva Kuusela. Motionen har också den effekten att den ger en sinnesro, även om man anstränger sig fysiskt.

– Den otroligt fina känslan man får av att röra på sig, svarar Merja Kuparinen på frågan om vad som lockar henne att motionera.

Motion på den egna arbetsplatsen

Hur skall man göra för att få till stånd motion på sin arbetsplats om det finns intresse för saken?

– Arbetsplatsens ledning måste vara med på noterna. Dessutom borde man hitta en eldsjäl som är beredd att jobba för saken och till exempel söka utomstående hjälp om de egna kunskaperna inte räcker till. Det är viktigt att motionen arrangeras på professionell basis, säger Sauli Heinonen.

Sakkunnighjälp kan man få bland annat av Finlands motionsförbund som hjälper företag och organisationer att planera och förverkliga motion på arbetsplatsen.

SUSANNA PATRIKAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA
Foto: TUULIKKI HOLOPAINEN