Man säger ofta i offentligheten att var fjärde ung, under 25
år, går utan jobb. Saana Siekkinen, som basar för utbildnings- och
arbetskraftsfrågor på FFC, påpekar att läget inte är helt så dystert. I
statistikcentralens enkätundersökningar räknas samtliga icke sysselsatta i viss ålder
till arbetskraften.
– Av de unga under tjugo år sitter ändå största delen på skolbänken och de
hör inte ännu till arbetskraften. Därför kan man inte säga att var fjärde ung är
arbetslös. Ungdomsarbetslösheten ökar visserligen varje sommar, då en del får sin
yrkesexamen medan andra som arbetslösa arbetssökande söker jobb för sommaren.
Visserligen är ungdomsarbetslösheten mycket hög och man får inte heller underskatta
dess allvar.
Politiker och åtgärdsprogram har lättare ömmat för ungdomsarbetslösheten än för
långtidsarbetslösheten som enligt Siekkinen är minst lika allvarlig och bekymmersam som
ungdomsarbetslösheten. I slutet av juni hade cirka 55 000 personer varit arbetslösa
oavbrutet i minst ett år, vilket är 14 000 flera långtidsarbetslösa än för ett år
sedan.
Sanssi garanterar ingen chans
Arbets- och näringsministeriet lanserade i maj ett så kallat Sanssi-kort för unga.
Med kortet i handen kan en ung som söker en arbetsplats garantera sin arbetsgivare ett
lönestöd på 550 euro av skattebetalarnas pengar.
En person under 25 år kan få ett Sanssikort fastän han har varit arbetslös bara en
endaste dag. Nyss utexaminerade personer i åldern 25–29 år har rätt till ett
Sanssikort för en visstidsanställning om arbetslösheten har varat oavbrutet i sex
månader. För dem som sysselsätts inom den offentliga sektorn eller tredje sektorn
förutsätter Sanssikortet en dags arbetslöshet.
Enligt Saana Siekkinen motsvarar Sanssikortet FFC:s målsättningar, även om FFC:s
tanke från början var att den unga skulle vara arbetssökande i tre månader och att
lönestödet skulle betalas ut först därefter.
– Lönestöd är besvärliga för de förvränger lönepositionerna och kräver
balansering på arbetsmarknaden. Kortet löser i sig inga arbetslöshetsproblem, för
även om den unga har löfte om lönestöd krävs det att arbetsgivaren har ett äkta
behov av extra arbetskraft och också beredskap att betala en stor del av lönekostnaderna
själv, säger Saana Siekkinen.
Arbetsministeriets siffror visar att Sanssikortet inte garanterar någon chansen att
verkligen få möta en arbetsgivare, för att inte tala om att få en arbetsplats. Bara 1
400 unga har lyckats med den bravaden.
Tillräckligt med studieplatser
– För dem som har en yrkesexamen är bruket av lönestöd vettigt för att inte
mängder av unga skall tvingas till oavlönad arbetspraktik. FFC har betonat vikten av att
det utöver lönestödet borde kunna erbjudas studieplatser för dem som inte lyckas få
ett jobb.
Saana Siekkinen säger att den alltmer populära yrkesutbildningen, som har ökat
stadigt sedan 2005, har bidragit till bristen på utbildningsplatser. I år är det
femtusen fler än i fjol som ställer yrkesutbildningen som främsta alternativ.
Visserligen avbryter årligen cirka tiotusen unga sina yrkesstudier. I och med
lågkonjunkturen har ändå avbrotten blivit färre.
– Någon inser att den är inne på fel bransch, andra har andra slag av
motivationssvårigheter och problem i sin livssituation, somliga av dem som avbryter har
fått ett jobb. I yrkesläroinrättningarna borde det finnas resurser att stöda dem som
har svårigheter med studierna.
Ryggraden är utbildning
Även om studieplatser och studieinriktningar förutses och planeras kan det ändå ske
oförutsedda saker, såsom nu den ekonomiska recessionen.
– Den avspeglade sig verkligt radikalt på antalet arbetsplatser i
teknologiindustrin. Handeln och servicen klarade sig med mindre skråmor och handeln
sysselsätter igen nytt folk, säger Saana Siekkinen.
Hennes råd till de unga är entydigt:
– I arbetslivet sker det ständigt överraskande och oförutsedda förändringar.
En yrkesexamen garanterar att man vid behov kan skaffa sig tilläggsutbildning, uppgradera
en tidigare utbildning eller söka sig till helt nya jaktmarker. Helt klart är i alla
fall att man inte kommer in på arbetsmarknaden utan en utbildning efter grundskolan.
En del unga ramlar från kärran redan efter grundskolan. Omkring femtusen unga hör
till den grupp som inte påbörjar några studier eller kommer in på någon skola efter
grundskolan.
– Internationellt sett är antalet litet men för finländska förhållanden är
det oerhört stort. Alla de som går ut grundskolan måste få plats någonstans, antingen
i en skola, en arbetsverkstad eller på arbetsmarknaden.
LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA
Foto: TUULIKKI HOLOPAINEN
