Näringslivets delegation EVA har i sin rapport "Arbetslivets kulturrevolution" visat på så radikala resultat att man faktiskt kan dra slutsatsen att det har skett något markant nytt i de ungas attityder till arbetslivet. Arbetet är inte längre ett mått på ett hedervärt liv.

EVA:s forskningschef Ilkka Haavisto säger att attitydförändringen syns åtminstone hos den allra yngsta åldersgruppen, unga mellan 18 och 25 år. För de yngsta är inte arbetet värdefullt i sig och ett mått på människovärde så som det är för äldre människor.

EVA undersökte finländarnas attityder till arbetet med ett mångsidigt batteri av frågor. Vid faktoranalysen framgick det att arbetets instrumentella värde är starkast bland industriarbetarna, FFC-arna, unga under 25 och män som arbetar inom industrin. Arbetet förefaller att ha en större social betydelse för kvinnor, medelålders människor och dem, som arbetar inom den offentliga sektorn.

Vad betyder förvärvsarbetet?

För personer under 45 år innebär arbetet oftare än för äldre människor ett nödvändigt ont, ett onödigt tjafs, en metod att bekosta aktiviteter som är viktigare för livet och ett fortlöpande slit. För medelålders människor ger arbetet oftare en ära, en förmån att få verka för det allmänna bästa och en viktig källa till självrespekt.

– Undersökningen visar att livet inte längre avspeglar sig genom arbetet så starkt för de nya mindre generationerna som det gjorde för deras föräldrar och tidigare generationer. Vi har klargjort för arbetsgivarna att de kanske borde bereda sig på den unga generationens krav på ett fullgott arbetsliv, om de skall ha chansen att få utbildad arbetskraft och kunna behålla den i framtiden, berättar Ilkka Haavisto.

Flex för människan

I likhet med många tidigare undersökningar visar EVA:s rapport att en bra arbetsplats kännetecknas av en god atmosfär, ett intressant arbete, en inspirerande och rättvis chef och också av fast anställning. Detta är vad finländarna värdesätter mer än annat. Lönen rangordnas först efter många andra kriterier.

Över hälften av de unga under 25 sätter värde på ett heltidsjobb och särskilt viktigt är detta för dem som har en yrkesutbildning. Flexibla arbetstider intresserar alla, men på olika sätt, beroende på yrkesstatus.

– Akademikerna värdesätter möjligheten till distansarbete, arbetarna önskar flexibilitet i dagsarbetstiden för att kunna sköta sina ärenden men arbetarna vill också hålla fast vid de regelbundna arbetstiderna, menar Ilkka Haavisto.

EVA:s rapport kommer också med en nyhet: personer under 25 är betydligt mera beredda än äldre personer att ta emot vilket jobb som helst, om alternativet till utbildning är arbetslöshet.

Däremot ställer åldersgruppen 26–35 högre krav. Bland dem finns en hel del nyss utexaminerade, sådana som är föräldrar mitt i sin stressigaste livsperiod, som har prioriterat familjelivet med vårdledigheter och därmed redan gett avkall på sitt arbete. En del av dem förefaller att uppskatta sin utbildning så mycket att de inte är beredda att kompromissa, till förmån för arbetslivets behov.

– Det handlar inte nödvändigtvis om att vara kräsen, utan kan också tolkas som en sund yrkesstolthet.

Donare, det är vi

LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA