. vane.jpg (302 bytes)
tema.jpg (1627 bytes)

För Joni Saren och Mika Haverinen har arbetet uppfyllt sitt löfte så till vida att det är förskräckligt tungt. I alla fall om man jämför med studietiden och i all synnerhet i restaurangens kök.

Kul att studera, tungt att jobba

pune.gif (67 bytes)  Mika Haverinen och Joni Saren blev färdiga restaurangkockar i våras vid yrkesläroanstalten Varia i Vanda. Kocklinjens grupp 3 B var också fadderklass för Löntagarens systertidning Palkkatyöläinen, som har följt med de ungas tankar och studieskeden.

Mika vill fortsätta som restaurangkock men för Joni är framtiden öppen. Foto: TUULIKKI HOLOPAINENMika, 19, har nu armén bakom sig, Joni, 19 fortsätter som sanitetsman i armén till slutet av september. Mellan skolavslutning och armé rymdes några månader av arbete. Mika fick jobba som kock i restaurang Elite i Helsingfors, Joni jobbade på sin systers matrestaurang Calypso i Vanda. Restaurangjobbet visade sig just så tungt och tradigt som pojkarna hade föreställt sig under studietiden.

– Jag visste att jobbet i ett restaurangkök är hektiskt och det är just vad det är, säger Mika.

Joni fick för sin del arbeta i en lite lugnare miljö. Arbetskompisarna ville inte riktigt låta honom ta sig an de tyngre jobben.

– Syrran sa till dem att de inte får släppa mig för lätt undan. Jag får en felaktig bild av vad arbetslivet går ut på, skrattar Joni.

Studietiden gav de unga männen bara goda upplevelser.

– Gänget var bra och studiemiljön aktiv. Givetvis fanns där saker som förargade men helheten var fantastisk. Jag skulle utan vidare söka mig till samma skola en gång till, om jag det kunde, säger Joni.

Armén lärde

Studiekamraterna kom till samma garnison i Vekarajärvi och fick till och med dela stuga. Armén gav vägkost för livet.

– I början kändes det som om ens frihet var berövad, men mot slutet gick det bättre, berättar Mika.

– Visst lär man sig en hel del i armén, till exempel att ta bättre vara på sig. Tidigare kunde man gå timtals utan att dricka en enda droppe vatten. Nu fattar man hur viktigt det är att dricka vatten under dagens lopp. Man har också insett vikten av att helt och hållet ta ansvar själv. Armén gav livet en rytm och det var också viktigt, säger Joni.

Ändå då garnisonens mat?

– Skolbetyget blir sju. Alltför mycket potatis och samma matsedel varje vecka, säger Mika.

Joni ger inte alls ett bättre betyg men säger att potatismos och köttsås är smaskens efter en lång och hungrig skogsmarsch.

Skola och jobb

För Mika står det klart att det är restaurangkock han vill vara. Arbetsplatsen på Elite väntar på honom efter armén.

Joni är mera tveksam.

– Jag funderar på att fortsätta studera, men vet inte ännu var. Jag har börjat boxa och det skulle jag gärna ge mera av min tid. Något arbete måste man ju ha.

Vad innebär arbetet?

– Nog handlar det ju mycket om att få pengar till hobbyer och fritid, menar Joni. Mika är inne på samma linje.

En restaurangkock har inte särskilt fria händer för sin kreativitet, för portionerna är noggrant beskrivna och skall alltid vara likadana.

– Jag gillar att laga mat till kompisarna på fritiden och då pröva på olika saker. Responsen är rak och direkt, både när man lyckas och misslyckas, säger Joni.

Mika lagar maten hemma om veckosluten.

Pojkarna är inte alls rädda att bli utan jobb. De litar på att kockutbildningen alltid öppnar vägen för något.

LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA
Foto:TUULIKKI HOLOPAINEN

 

Löntagaren 2.9.2010 nr 7/10

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)