– Efterfrågan har varit ganska diskret. Mest är det herrar som är intressade av att prova. De tittar och säger tja, inte var det väl så speciellt. Men det kan ju ta fart ännu, säger specialbibliotekarie Camilla Åhlberg i Hagalund.

På stadsbiblioteket i Åbo har läsplattorna däremot slagit igenom med full kraft. Där är de tio läsplattorna hela tiden utlånade och kanske lite mer etablerade eftersom stadsbiblioteket var det första biblioteket som skaffade läsplattor år 2009.

– Speciellt äldre människor är intresserade av läsplattorna eftersom de själva kan bestämma storleken på texten, säger bibliotekarie Aija Laine med ansvar för nätservice på Åbo stadsbibliotek.

På studentbibliotek kunde man tänka sig att läsplattor och speciellt e-böcker skulle vara eftertraktade eftersom kurslitteratur har en tendens att inte räcka till, speciellt just innan tenten. Vid Helsingfors universitets bibliotek säger Marja Hirn på bibliotekets koordineringsenhet att de ändå inte har införskaffat några läsplattor.

– Planer finns men ingen konkret tidsplan. Det beror främst på utbudet av innehåll. Vi har en del kurslitteratur som e-böcker. Men väldigt få inhemska verk. Största delen av vår kurslitteratur i elektronisk form är på engelska och gjord utomlands.

Litteraturutbudet är utan tvivel den springande punkten. Inhemsk litteratur finns ännu i väldigt begränsad utsträckning. I höst har de stora förlagen ändå lovat att de ska ge ut mera e-böcker.

Hur stor roll e-böckerna sist och slutligen kommer att få i hela bokspektret är svårt att sia om. Förlagens och författarnas förtjänst är också ett frågetecken när det gäller e-böcker.