Inte helt friskt, är jag väl medveten om, men å andra sidan hade jag inget sommarjobb och att imponera på tjejer med Woody Allen-citat har aldrig stått högt i kurs – förutom på film förstås. Alltså fick jag nöja mig med Diane Keatons alias Annie Halls sällskap.

Det finns värre scenarier. Jag kunde ha gått till kyrkan och stött på Päivi Räsänen, eller på partikamraten Göran Hägglund som i en debattartikel i Dagens Nyheter myntade uttrycket "verklighetens folk".

Man kan tvista om definitionen men som jag tolkar det är det fråga om människor som gillar Christer Sjögren, TV4 och allmogebåtar men som avskyr Woody Allen och allt annat intellektuellt tjafs. Själv har jag svårt med allmogebåtar, träbåtar överhuvudtaget (mycket jobb, lite fritid, sänkt pensionsålder), och som sagt gillar jag Woody. Inget medlemskap i verklighetens folk för min del alltså.

På tal om det kan jag ibland undra i vilken verklighet Facebook-församlingen lever i. Tänker inte minst på propellerhjärnan som brände propparna på riksdagsledamöternas löneförhöjningsplaner och startade en Facebook-grupp som hotade med generalstrejk.

Av de tiotusentals människor som skrev på uppropet var det sisådär tjugo stycken som mötte upp vid riksdagshuset och av dem var de flesta arbetslösa eller annars bara på ledigt. Föga imponerande, tacka vet jag fransmännen som av orsak eller annan alltid lyckas bygga mera hållbara barrikader. Verklighetens folk, kanske det.

Och sen det här med att riksdagsmännens och –kvinnornas löner skulle vara det mest överskuggande problemet i nationen Finland just nu? Skrattretande, rentav tragikomiskt.

Mera av den varan vankas det på Yle Teema som i höst gör en storsatsning på humor. I repertoaren ingår bland annat Roa USA (Make ´Em Laugh: The Funny Business of America), en serie om komedins historia.

I ett av avsnitten presenteras situationskomedin, allt från I Love Lucy till All in the Family (Perhe on pahin hette det i våran stuga) och Bill Cosby Show, och plötsligt inser jag hur mycket jag saknar de gemensamma tv-aftnarna när hela familjen samlades kring dumburken.

Det är vågar jag påstå minst lika viktigt som den gemensamma middagen, kvalitetstid med kvalitetshumor. Varför inte börja med The Simpsons. Det får vilket som helst kollektiv att framstå som en mönsterfamilj.

DRAMA
"Isabella", andligt och världsligt i den österbottniska småstaden, FST5 från 7/11
- Anders Engströms Isabella, en dramaserie i tre delar, är givetvis en repris (från 2006). Och den har sina brister. Men eftersom det görs så ruskigt lite drama på finlandssvenskt håll är det bara att ge Irina Björklunds kvinnliga präst en ny chans. Hon är kvinnan som återvänder till sina gamla hemknutar, bara för att locka fram småstadens hemligaste tabun.

DOKUMENTÄR
"Seportaget: Den förbjudna prillan", utan snus stannar världen, FST5 11/11
- Patrick Wingren från Jakobstad försökte komma in i EU-parlamentet med snusets hjälp. På Åland hotas hela sjöfartstraditionen av snusförbudet. Mera om detta och lite till i Klas Fransbergs färska halvtimmesdokumentär som följer upp proteststormen och de lokala samt nationalekonomiska konsekvenserna av snusförbudet.

TV-FILM
"The Story of Anvil" & "This Is the Spinal Tap", hårdrock under luppen, Yle Teema 6/11
- Humor var ordet och på den punkten är Rob Reiners klassiska hårdrockssatir "Spinal Tap" svårslagbar. Nog för att Sacha Gervasis "Anvil", sannsagan om det kanadensiska hårdrocksbandet, kommer nära. Lika hejdlöst som gripande, vuxna män med småpojkars drömmar, på en turné som stinker från början till slut.