FYSIOTERAPEUTEN NINA NEVALA från Arbetshälsoinstitutet, blivande ergonomi- och tillgänglighetsprofessor vid Jyväskylä universitet, har forskat i hur funktionshindrade och långvarigt sjuka kan klara sig på arbetsmarknaden. Hon poängterar att det alltid är fråga om individuella lösningar för att möjliggöra arbete för personer med olika sorts handikapp. Deltidsarbete, rotation av arbetsuppgifter, distansarbete och ergonomiskt utformade hjälpmedel, såsom till exempel justerbara skrivbord för den som har ont i ryggen och vill stå och skriva på datorn. Individuella lösningar borde vara tillgängliga för alla, inte minst ensamförsörjarna. Enlig Nevala skulle till exempel den morgontrötta jobba bättre om hon eller han fick komma senare till arbetsplatsen.

Det finns lagar som säkrar arbetstagarnas möjligheter till karriärutveckling och säkerheten på arbetsplatsen, vilka man stöda sig på när man yrkar på individuella lösningar.

DATORHJÄLPMEDEL EFTERLYSES. I en enkät som besvarades av 205 personer med handikapp ute i arbetslivet framkom det att medeltalet för arbetsåren hos samma arbetsgivare var 17 år och att ca hälften ansåg att arbetsutrymmena inte var ändamålsenliga. Enkla lösningar som justerbar belysning hade endast 9 procent, fastän 128 personer var rörelsehandikappade och 40 synskadade. Inte heller var datorhjälpmedlen allmänt införda.

Med mer individuella lösningar för att underlätta arbetet skulle arbetstagarna uppleva mindre arbetsrelaterad stress och belastning och återhämtningen skulle ske smidigare. Deltidsarbete var däremot allmänt förekommande som omfattade 44 procent. De 26 procent som var deltidssjukpensionerade upplevde att arbetstagaren inte gjort tillräckligt för att anpassa arbetsmiljön efter deras behov. Det förekommer även klagomål gällande arbetshälsovården som inte gör tillräckligt för att skaffa fram behövliga hjälpmedel, fastän arbetsgivaren har rätt att få statliga understöd för införskaffandet av ergonomiska hjälpmedel. Hjälpmedel för hörselskadade efterlystes.

EN ÖPPNARE DIALOG, tidigt ingripande och en flexiblare inställning för att man ska lösa de här viktiga problemen. Det efterlyser Marita Paajas från bemanningsföretaget Barona Group Oy. Ett bemanningsföretag kan bli det första steget tillbaka till arbetslivet. Den erhållna yrkeserfarenheten gör det lättare att få nästa jobb.

Paajas har t.ex. satt sig in i de svåra arbetsförhållandena på Helsingfors–Vanda flygplats som lett till att mången sjukskrivits på grund av dålig arbetsergonomi. Arbetshälsovården, som har rätt att använda sig av utifrån engagerade sakkunniga, har underlåtit att lösa problemen. Arbetsutmattning brukar i hög grad drabba unga arbetstagare. I medeltal leder det till en tvåårig sjukfrånvaro, och i en del fall till sjukpension i unga år.

Det säger sig självt att långa sjukledigheter och sjukpensioneringar efter burnout blir inte minst dyra för samhället. Därför välkomnas Helsingforsföretaget Posivire Oy som jobbar med att få tillbaka folk till arbetslivet efter långa sjukskrivningar.

Arbetshälsoinstitutet har gett ut handboken Tue työkykyä (Stötta de anställdas arbetsförmåga), som ska ge personer i chefsställning information och råd om hur man stöttar arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga.

Då anställda till exempel insjuknar i depression på grund av en livskris eller överbelastning i arbetet är det viktigt att cheferna känner igen varningstecknen och vet hur man ska agera.

Handboken utgår från chefernas perspektiv och beskriver bland annat hur depressionssjukdomar inverkar på arbetsförmågan, hur man kan ingripa tidigt och hur arbetstagaren kan återgå till arbetet.