Hung Le Ngoc står utanför växthuset med sin nyfödda son Kevin. Han jobbar inte i växthuset just nu utan är på pappaledighet. Hung Le Ngoc kom till Närpes i juni 2003 från norra Vietnam.

– Min syster var gift med en Närpesbo och hennes berättelser om Närpes inspirerade mig att komma hit och söka arbete här.

Jag talar först högsvenska men inser efter en stund att Hung förstår bättre om jag pratar Närpesdialekt. Han har gått en språkkurs på Söff där de ingalunda lär ut Närpesdialekt utan högsvenska, men då han kom till Närpes bodde han först hos sin syster som hade små barn. Barnen pratade hela tiden Närpesdialekt med honom och därmed lärde han sig Närpesdialekten.

Många arbetstagare har jobbat länge i växthuset.

– Det är bäst att satsa helhjärtat och ta hand om arbetstagarna så att de stannar länge i växthuset. Arbetsuppgifterna är krävande och det kan ta upp till ett år innan vi är nöjda med arbetet som utförs, säger Gunilla Sigg.

Gunilla Sigg säger att det innebär ett stort ansvar som arbetsgivare att anställa en som kanske inte vet hur någonting fungerar i Finland.

– Man fungerar som en stödperson till en början. Ofta litar de inte på någon annan än arbetsgivaren. Vi hjälper med bostad, olika tillstånd, hälsovård och byrokrati. Efter hand börjar de klara sig själva mer och mer.

– Under 2007 och 2008 då vi hade en boom för arbetsinvandring här kunde det ofta stå nya oanmälda barn på skoltrappan på morgonen, säger Göte Manngård på Sydösterbottens arbets- och näringsbyrå.

De lokala myndigheterna började tidigt samarbeta för att försöka göra övergången mot ett mer mångkulturellt samhälle så smidig som möjligt. Det är dylika samarbetsmodeller som har gett upphov till benämningen Närpesmodellen. En modell som har stått som förebild då den nya integrationslagen träder i kraft i höst.

– Kanske kunde jag studera i Sverige. Eller lära mig bättre finska. Jag vet inte, jag ska i alla fall börja studera något annat här snart. Till att till exempel bli skolgångsbiträde eller närvårdare.

Ali Hajali har en egen förklaring till att Närpesborna är så bra på att ta emot nya människor. Han säger att Närpesborna med sin egna dialekt är en minoritet i Finland som själva känner sig som främlingar så fort de åker utanför Närpes.

– Därför har Närpesborna lätt för att känna en samhörighet eller åtminstone förstå hur de som kommer hit känner sig, säger han.

EN SOM HAR VARIT länge i Närpes är Alexandru Marca från Rumänien. Han var professionell fotbollsspelare i Rumänien och har spelat många år för Närpes Kraft. Senare blev han också tränare och i dag är han gymnastiklärare i högstadiet.

– Det var lätt för mig att bli gymnastiklärare eftersom jag varit juniortränare och samtidigt också spelat länge i representationslaget i Närpes. Jag var en förebild för många unga fotbollsspelare i Närpes.

Alexandru Marca påpekar att integration inte bara handlar om hur man tas emot. Den kräver också en motivation att vilja bli integrerad i samhället.

- Många tänker bara på pengar och kommer hit bara för att arbeta och bryr sig inte om något annat. Men integration handlar om att förstå, och för att förstå måste du anpassa dig och sträva efter att trivas.

– Vi dras med lite samma dilemma som byggbranschen där det finns många frågetecken kring arbetsförhållanden. Därför skulle en högre grad av facktillhörighet vara en positiv signal till konsumenterna och gynna hela branschen.

År 2007 åkte växthusarbetaren Hung Le Ngoc hem på semester till Vietnam för första gången sedan sin flytt till Närpes. Då träffade han Nhung Nguyen som han gifte sig med i fjol. Nu bor också Nhung i Närpes och sonen Kevin är deras första tillökning i familjen.

Nhung Nguyen ska börja på invandrarlinjen på Söff nästa år. Om framtiden är inget säkert bestämt. Blir det Närpes eller Vietnam? Hung skrattar och skakar på huvudet.

– Jag vet inte, vi får se.

TEXT JOHAN GULLMETS
FOTO JOHANNES TERVO

– Närpes tog emot flyktingar från Vietnam i slutet av 80-talet och från Bosnien i början på 90-talet.

– Då det uppstod en brist på arbetskraft in på 2000-talet lockade många vietnameser och bosnier i Närpes sina bekanta och släktingar från hemlandet att flytta till Närpes. De här två grupperna är de största med utländsk bakgrund i dag i Närpes.

– I Närpes finns cirka 40 olika nationaliteter i dag och nästan 10 procent av befolkningen har utländsk bakgrund.

– Integrationen har ofta underlättats av att många har haft bekanta från förr i Närpes som har kunnat hjälpa till med att berätta hur systemen fungerar.