Söker du jobb? Tvekar du om vad du vill studera? Eller vill du bli bättre på livshantering? Resurscentret Föregångarna i Vasa kan vara svaret.

NÅGRA TRAPPOR UPP i Hartmanska huset invid torget finns Resurscentret Föregångarna, eller RF som verksamhetsledaren Peter Kallio säger. Ett gäng på tio personer ger råd, personlig handledning och stöd för svensktalande arbetslösa och studerande. Målgruppen är 16–64-åringar.

Hjälpen är frivillig, servicen gratis och skräddarsydd. Få tackar nej.

– Vår storhet är vår litenhet. Organisationen är flexibel så vi kan ta snabba beslut. Arbetsfältet är brett men mer resurser behövs för att bygga ut verksamheten ytterligare, säger Kallio.

Bakom RF står Svenska folkskolans vänner och Svenska studiecentralen.

Över 1 200 arbetslösa eller studerande i Vasa, Korsholm, Malax och Vörå har fått hjälp att hitta sin plats i livet sedan starten år 2000.

DET ÄR FRITT FRAM att komma till RF när som helst och stanna en kortare eller längre period. Mellan 70 och 100 arbetslösa arbetssökande kommer årligen hit via handläggare på arbetskraftsbyrån.

Hjälp ges med att göra upp CV, söka jobb och hantera arbetsintervjuer.

– RF har ett gott rykte. En del kommer hit självmant eller via kompisar.

Vi har också kontakt med socialbyråer och enheter inom missbrukarvården som sänder hjälpsökande hit, berättar Peter Kallio.

I resurscentret finns också verkstäder för kreativ verksamhet. Men också ungdomar som av en eller annan anledning vill byta skolmiljö för en tid eller behöver stöd under studierna kan komma hit fören kortare eller längre period. RF samarbetar med sex läroinrättningar på andra stadiet, både gymnasier och yrkesskolor. För dem som kommer till RF förändras inget annat än miljön. Huvudmålet är att de återvänder till sina skolor men möjlighet finns också att rikta in sig på annat.

En nyhet för i höst är möjligheten att på RF gå årskurs 10 på svenska. Det här ger möjlighet att bygga på grundskolbetyg och samtidigt fundera på vad man vill göra efter skolan.

EN VIKTIG BIT är den uppsökande verksamheten. Ungdomslotsen Jonas Ehrman rör sig där ungdomarna finns: ute på stan och i skolan. Han söker också upp ungdomar i hemmet, informerar om RF, om vilken service som ges och försöker få ungdomarna att ta emot hjälpen.

– Inget löser sig första gången men då försöker vi lämna några frön att gro. Jag frågar helt konkret: klarar du av att svara i telefon? En del tycker det är jätteobehagligt då samhället knackar på, säger Jonas som sett hur unga på några veckor kan tappa förmågan att ta sig fram i samhället, och helt enkelt gått in i sig själv.

Han berättar om unga som inte varit utanför huset på ett halvt eller ett år. Bor de hemma kan kommunikationen till föräldrarna vara bruten. Dygnsrytmen är kanske den att unga går ut då föräldrarna är hemma och kommer hem för att sova då föräldrarna är på jobb.

– Vi får många samtal från föräldrar om de här problemen. Ungdomar kanske väljer att helt ställa sig utanför samhället. Varför? Kanske för att takten blivit hårdare, livet mer svårutsägbart. Kanske har de helt tappat tron på samhället, säger Jonas och berättar om unga som inte ens vill fylla i blanketter för att få pengar.

De har noll och intet intresse att komma in i samhället utan lever helt utanför. Kanske har de mobbats i grundskolan, mår dåligt men får inte den hjälp de behöver. Många får hjälp också utan att sätta sin fot på själva RF.

ARBETSMARKNADEN har förändrats mycket på en relativt kort tid. Alternativ som mer praktiska jobb är borta, de som kunde ha gett många ett vettigt liv. Ungdomsarbetslösheten är skyhög.

I augusti fanns det 54 600 arbetslösa arbetssökande som inte fyllt 29 år, av dem var 30 300 under 25.

– Det finns unga som tappat tron på samhället. Kanske bjuder informationssamhället

på ett överbud som gör det ännu svårare. Man blir van att välja bort i stället för att välja till, konstaterar ungdomslotsen Jonas Ehrman.

En del unga utgår också från att samhället ska fungera på deras villkor. Att komma för sent till en arbetsintervju upplevs som ok, något som en äldre generation sett som närmast en katastrof.

Att hitta sin plats i samhället gäller också nyfinländare. Få har hittat vägen till RF.

– I regionen har cirka sex procent av befolkningen invandrarbakgrund. Det är en målgrupp som säkert kommer att bli mera aktuell i vår verksamhet, säger Peter Kallio.