. vane.jpg (302 bytes)

Stopp för utslagning

Som arbetsminister genomför Lauri Ihalainen sådant som han krävde när han var FFC:s ordförande. Dit hör samhällsgarantin för unga. Ihalainen vill att inte en enda ung människa ska bli utslagen.

STATSSEKRETERARE Janne Metsämäki har skrivit ut en rapport om samhällsgaranti för unga åt Lauri Ihalainen. Rapporten är från 1980. Den får Ihalainen att le.

Tröskeln för att sysselsätta partiellt arbetsföra måste sänkas. En attitydförändring är nödvändig också på arbetsplatserna, säger Lauri Ihalainen. Foto: Tuulikki Holopainen– Samhällsgaranti för unga är verkligen inte något nytt. Jag minns att vi redan på 1970-talet pratade om den.

Ihalainen var då FFC:s ungdomssekreterare.

Som minister vill Ihalainen att den gällande samhällsgarantin för unga också ska fungera i praktiken. Det betyder att man täpper till luckorna så att inte en enda ung människa blir utslagen. I budgeten har man reserverat pengar för projektet.

Målet är att varje ung person under 25 år och varje nyutexaminerad under 30 år inom tre månader erbjuds ett jobb eller en praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats. Det finns många luckor att täta, eftersom cirka 34 000 unga under 25 år är utan arbets- eller studieplats och för 20 procent av ungdomarna överskrids "garantitiden" på tre månader.

Den nybakade arbetsministern har raskt tagit itu med att bereda samhällsgarantin. En arbetsgrupp som består av representanter från tre ministerier, arbetsmarknadsorganisationerna, kommunerna och bland annat ungdomsorganisationerna bereder förslag till åtgärder till våren 2012 för att en samhällsgaranti ska införas från ingången av 2013.

Ihalainen menar att det finns tre "farozoner" i en ung människas liv där utslagningen kan ta fart:

– När den unga slutar grundskolan, avbryter studierna på andra stadiet eller blir klar med sin yrkesutbildning men inte får arbete.

ARBETSMINISTERNS UPPGIFT har beskrivits som ett uppdrag där det inte går att lyckas. Värvet är speciellt utmanande under ekonomiskt osäkra tider. Lauri Ihalainen medger att han har begränsade möjligheter att inverka på sysselsättningen. Premisserna bestäms av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Lågkonjunktur eller en lång tid av långsam tillväxt innebär allt hårdare utmaningar för arbetsministern.

Omkring 194 000 människor är utan arbete och arbetslöshetsprocenten ligger snäppet under åtta. Arbetslösheten har gått ner men nedgången har förutspåtts bli mindre under resten av året. Det ambitiösa och kanske aningen utopistiska målet i regeringsprogrammet är att få ner arbetslösheten till fem procent före regeringsperiodens slut.

Vid sidan av de unga är Ihalainen speciellt bekymrad över de långtidsarbetslösa. Antalet personer som varit arbetslösa över ett år har kört fast vid 57 000 och andelen som varit arbetslösa över två år har vuxit. Ihalainen säger att det är svårt och ibland rentav omöjligt för en människa som länge varit arbetslös att få jobb på den öppna arbetsmarknaden.

– Vissa behöver förutom utbildning också rehabilitering och åtminstone i början stöd i arbetet. I vissa fall är pension det bästa alternativet.

En aktuell fråga är stöd till stagnerande industriorter. I dessa regioner finns det en skriande brist på nya företag och därmed arbetsplatser. När skogsbolaget UPM meddelade att Myllykoski pappersfabrik i Kouvola skulle stängas besökte Ihalainen orten och träffade fabrikens arbetstagare och stadens representanter redan samma kväll. De uppsagda omfattas av omställningsskyddet och de åtgärder som hör dit inleds omedelbart.

I STÄLLET FÖR LÅNGTIDSARBETSLÖSHET talar Lauri Ihalainen hellre om personer som har svårt att få ett arbete, vilket omfattar inte bara dem som varit arbetslösa en lång tid utan också partiellt arbetsföra och personer med funktionshinder. De borde alla få tag på ett jobb.

I regeringsprogrammet har listats flera åtgärder med vilka sysselsättningen kan främjas. En viktig fråga är att förbättra kvaliteten på arbetskraftsservicen, säger Lauri Ihalainen. Han tror att mycket finns att göra, men det förutsätter att man går igenom hela servicekedjan och ser närmare på kritiska punkter.

– Vi vet att långtidsarbetslösa sällan deltar i utbildning. Vi vet också att man inte når svårt sysselsatta på det bästa möjliga sättet. Arbets- och näringsbyråernas nätverk är ganska heltäckande, men hur bra är de på att ge service. Riktas resurserna rätt och räcker kompetensen till på små byråer eller borde resurserna sammanslås.

Ihalainen understryker att han inte vill kritisera byråernas anställda som under de senaste åren har arbetat under hård press.

– Alla arbetslösa måste garanteras en basservice men samtidigt måste man minnas att kunderna är olika. Resurserna är knappa, det är ett faktum, så desto viktigare att de riktas rätt.

LAURI IHALAINEN har under förhösten åkt runt i Finland för att träffa de anställda vid arbets- och näringsbyråerna och bland annat anställda som svarar för regionala näringslivsfrågor vid NTM-centralerna. Han säger att han vid träffarna poängterat att kunderna inte bör få en känsla av att vissa får bättre service än andra.

– Det värsta är om en människa fastnar i systemet, man förstår att sådant inte motiverar. Det är viktigt att det syns ljus i tunneln dvs. en möjlighet att få ett jobb.

I arbetsministerns verktygslåda ingår att förbättra utbildningsmöjligheterna för långtidsarbetslösa, garantera hälsovårds- och rehabiliteringstjänster för dem som behöver samt lönesubvention för svårsysselsatta personer som omändras till ett personligt stöd för den arbetssökande.

Man har fått goda erfarenheter av arbets- och näringsbyråernas, FPA:s och kommunernas gemensamma servicecentraler för arbetskraft som särskilt betjänar svårsysselsatta personer. Ihalainen berättar att det är meningen att bygga ut konceptet till hela landet.

I nästa års budget har finansiering reserverats till ett försök där huvudansvaret för att sysselsätta en person flyttas över på kommunen eller kommunerna solidariskt efter 12 månaders arbetslöshet. Till försöket väljs olika typer av kommuner och utifrån resultatet beslutar man hur arbetet i fortsättningen fördelas mellan kommunerna och staten när det gäller att sköta sysselsättningen.

– Försökskommunerna har inte ännu valts ut, men det har kommit många förfrågningar från kommunerna, så intresse finns.

TEXT PIRJO PAJUNEN
ÖVERSÄTTNING VIOLA EKSTEN
FOTO TUULIKKI HOLOPAINEN

Löntagaren 25.10.2011 nr 5/11

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)