Den fyra dagar långa strejken i teknologiindustrin fällde inte det ramavtal som centralorganisationerna enades om. Riksförlikningsmannens medlingsbud och metallarnas nya kollektivavtal för utgår från ramavtalet.

EN VECKA efter att centralorganisationerna på arbetsmarknaden presenterat sitt ramavtal, förkastade Metallförbundet och tjänstemannafacket Pro riksförlikningsmannens första medlingsbud i arbetskonflikten i teknologiindustrin. I Metalls fullmäktige röstade 18 för uppgörelsen, 34 emot. Därmed inleddes en strejk på knappt 40 företag klockan sex på morgonen fredagen den 21 oktober.

Det första medlingsbudet hade utgått från ramavtalet, och då det förkastades såg hela ramavtalet ut att kunna falla.

Riksförlikningsmannen presenterade snabbt ett nytt medlingsbud, som måndagen den 24 oktober godkändes av Metalls fullmäktige utan omröstning. Eftersom uppgörelsen bygger på ramavtalet, är det fortfarande möjligt att tillräckligt många ställer sig bakom ramen för att de utlovade åtgärderna ska bli verklighet.

Också Elektrikerförbundet kunde sent på natten till den 25 oktober godkänna kollektivavtalet för teknologiindustrin.

UPPGÖRELSEN i teknologiindustrin innebär löneförhöjningar på 2,4 procent i oktober i år och 1,9 procent i november nästa år. Procenterna är de samma som centralorganisationerna kom överens om i ramavtalet. Största delen av förhöjningarna genomförs som generella förhöjningar, men det finns möjlighet att avtala lokalt om en del. Om huvudförtroendemannen inte godkänner den lokala potten sker alla löneförhöjningar som generella förhöjningar.

Det tidigare medlingsbudet hade förkastats eftersom det fanns en möjlighet för arbetsgivaren att godtyckligt dela ut den lokala potten.

– Nu får alla den löneförhöjningen som man kom överens om i ramen, eftersom vi har en hållbar klausul om de lokala potterna, betonar Metallförbundets ordförande Riku Aalto.

Det nya avtalet innebär också att de förtroendevalda på arbetsplatserna får mer tid till sina uppdrag samt att arbetstagarna får rätt till sex dagars faderskapsledighet med lön. Också villkoren för kommenderingsarbete förbättrades.

FLERA FACKFÖRBUND har tidigare gett ramen klartecken. PAM, JHL, PAU, TEAM och Träfacket har alla godkänt ramavtalet som en grund för de egna förhandlingarna.

– För oss är det viktigt att avtalet inte ökar på löneskillnaderna. Tack vare engångspotten på 150 euro växer inte löneskillnaderna, men tyvärr krymper de inte heller, säger PAM:s ordförande Ann Selin.

– I JHL:s branscher är löneförhöjningens och engångspottens sammanlagda effekt över tre procent. Det här tryggar köpkraften också om inflationen hålls hög. För oss är det också viktigt att arbetslösgetsskyddet, i synnerhet den jämkade arbetslöshetsdagpenningen, förbättras, säger JHL:s ordförande Jarkko Eloranta.

Byggnadsförbundet har däremot sagt nej till ramavtalet och beslutat att förhandlingarna förs helt på förbundsnivå.

Förbunden ska ta ställning till ramavtalet före den 25 november. För att avtalet ska ingås krävs att alla stor förbund och de flesta små godkänner det.

JONNY SMEDS

Löneförhöjningar på 4,3 procent över två år och många kvalitativa arbetslivsförbättringar. Det för ramavtalet med sig om det godkänns av förbunden. Ramavtalet godkändes av FFC och de andra centralorganisationerna på arbetsmarknaden den 13 oktober.

I avtalet ingår löneförhöjningar på 2,4 procent under de första tretton månaderna och 1,9 procent under de följande tolv månaderna. Därtill får de anställda en engångssumma i början av nästa år. För heltidsanställda är summan 150 euro. Avtalet innehåller också flera kvalitativa förbättringar.

– Arbetstagarna kan för att förbättra yrkesskickligheten årligen delta i tre dagars utbildning. För personer över 55 år kan dessa dagar användas också för att främja arbetsförmågan. Faderskapsledigheten förlängs med två veckor. Arbetarskyddet utvecklas, utkomstskyddet för arbetslösa förbättras och förenklas samtidigt som missförhållanden gällande korttidsjobb och hyr- och bemanningsarbete korrigeras, räknar FFC:s ordförande Lauri Lyly upp.

De planerade försämringarna i ersättningen för alterneringsledigt skrinläggs. I början av 2013 slopas också den så kallade periodiseringen av semesterersättningar, som innebär att intjänade semesterersättningar skjuter fram utbetalningen av arbetslöshetsdagpenningen.

JONNY SMEDS