Det var tufft när jag träffade gamla
arbetskamrater samma kväll som meddelandet om att Myllykoski ska läggas ner kom. De har jobbat där 30 år och så en dag tar allt slut. Det var den tyngsta kvällen i mitt liv, säger Pappersförbundets
ordförande Petri Vanhala, fortfarande med darr på rösten.
VAD GÖR FÖRBUNDET NU?
Frågan kräver svar, men det finns inga svar då man inte längre kan rädda
arbetsplatserna. Det enda man kan tala om är
omställningsskyddet och principen "från arbete till arbete".
Förbundet måste agera med
framförhållning. När besluten är fattade är det litet man
kan göra. Samarbetslagen har också visat sig vara en illusion
när ägarna vill lägga ner fabriker och arbetsplatser.
Petri Vanhala säger att samhällspåverkan är en allt viktigare del av
intressebevakningen.
Om det inte finns någon pappersindustri och arbete inom branschen, har vi
heller inga medlemmar som behöver intressebevakning. Samhällelig
intressebevakning har blivit ett viktigt arbetsfält vid sidan av förhandlingarna om
kollektivavtal.
Också inom vår bransch har till exempel energi- och svavelskatter blivit
viktigare avgörande frågor än lönekostnaderna. Om
svavelskatten för sjötransporterna träder i kraft på det sätt som föreslagits
orsakar den kostnader som ungefär motsvarar lönekostnaderna i sju eller åtta fabriker. En koncernchef konstaterade redan att "då skeppas det inte
mycket papper på Östersjön".
Problemen inom branschen beror inte på lönerna och de kan inte lösas vid
arbetsmarknadsförhandlingar.
I påverkansarbetet är arbetsmarknadsorganisationernas gamla traditionella roll för
snäv. Petri Vanhala tänker i egenskap av intressebevakare för
medlemmarna i Pappersförbundet påverka branschens utveckling och på så sätt
förebygga att fabriker läggs ner.
VID SKOGSINDUSTRINS framtidsseminarium
frågade Pappersförbundets Vanhala var de nya innovationerna inom branschen dröjer? Enbart under veckan före seminariet hade stora aktörer i branschen
meddelat att 700 arbetsplatser försvinner. De unga har ingen
bra bild av den här branschen.
Vi måste hitta på något annat än moderskapsförpackningar och träkistor,
drog Vanhala till med. Han undrar varför man inte till exempel
lyckats lansera en vätskekartong som är trendig och ekologisk.
Träbaserade vätskekartonger skulle passa utmärkt för att ersätta
plastförpackningar. Saft och mjölk säljs ju redan i sådana,
men Vanhala vill se mer fördomsfri utveckling av nya användningsändamål. En ny trendprodukt kunde ersätta läskedrycksflaskor i plast. På
så vis skulle man spara olja och få en ekologisk förpackning. När
plastflaskorna ersatte glasflaskorna var vi också skeptiska till dem.
Det behövs användbara uppfinningar inom branschen och därför bör den vara
attraktiv. Vem tar fram nya produkter, om branschen inte kan
locka till sig de bästa inom årsklasserna?
PAPPERSINDUSTRIN har omstrukturerats med
hård hand. När ordförande Petri Vanhala år 1981 arbetade på
en pappersfabrik hade 45 000 pappersarbetare jobb. Idag har
endast 16 500 förbundsmedlemmar jobb. Den här
utvecklingen kunde ingen förutspå.
I mitt förstamajtal 2003 sade jag att nu är omvandlingsvillervallan förbi. Men det var först de följande åren som den slog till på allvar
och kraschen kom när Voikka stängdes 2006. Och botten är
ännu inte nådd.
Första veckan i november kom det besked om att 700 arbetsplatser försvinner. Och när
en arbetsplats inom pappersindustrin försvinner på en ort betyder det att tre
arbetsplatser inom andra branscher också försvinner.
Medelåldern bland pappersarbetarna är närmare 48 år. Vilka
jobb kan personer i den åldern få inom andra branscher? Det
gör verkligen ont, säger Vanhala när han tänker på arbetarna i Myllykoski.