. vane.jpg (302 bytes)

Framförhållning behövs

– Det var tufft när jag träffade gamla arbetskamrater samma kväll som meddelandet om att Myllykoski ska läggas ner kom. De har jobbat där 30 år och så en dag tar allt slut. Det var den tyngsta kvällen i mitt liv, säger Pappersförbundets ordförande Petri Vanhala, fortfarande med darr på rösten.

VAD GÖR FÖRBUNDET NU? Frågan kräver svar, men det finns inga svar då man inte längre kan rädda arbetsplatserna. Det enda man kan tala om är omställningsskyddet och principen "från arbete till arbete".

Pappersförbundets ordförande Petri Vanhala efterlyser nya innovationer inom pappersindustrin. Foto: Tuulikki Holopainen– Förbundet måste agera med framförhållning. När besluten är fattade är det litet man kan göra. Samarbetslagen har också visat sig vara en illusion när ägarna vill lägga ner fabriker och arbetsplatser.

Petri Vanhala säger att samhällspåverkan är en allt viktigare del av intressebevakningen.

– Om det inte finns någon pappersindustri och arbete inom branschen, har vi heller inga medlemmar som behöver intressebevakning. Samhällelig intressebevakning har blivit ett viktigt arbetsfält vid sidan av förhandlingarna om kollektivavtal.

– Också inom vår bransch har till exempel energi- och svavelskatter blivit viktigare avgörande frågor än lönekostnaderna. Om svavelskatten för sjötransporterna träder i kraft på det sätt som föreslagits orsakar den kostnader som ungefär motsvarar lönekostnaderna i sju eller åtta fabriker. En koncernchef konstaterade redan att "då skeppas det inte mycket papper på Östersjön".

– Problemen inom branschen beror inte på lönerna och de kan inte lösas vid arbetsmarknadsförhandlingar.

I påverkansarbetet är arbetsmarknadsorganisationernas gamla traditionella roll för snäv. Petri Vanhala tänker i egenskap av intressebevakare för medlemmarna i Pappersförbundet påverka branschens utveckling och på så sätt förebygga att fabriker läggs ner.

VID SKOGSINDUSTRINS framtidsseminarium frågade Pappersförbundets Vanhala var de nya innovationerna inom branschen dröjer? Enbart under veckan före seminariet hade stora aktörer i branschen meddelat att 700 arbetsplatser försvinner. De unga har ingen bra bild av den här branschen.

– Vi måste hitta på något annat än moderskapsförpackningar och träkistor, drog Vanhala till med. Han undrar varför man inte till exempel lyckats lansera en vätskekartong som är trendig och ekologisk.

Träbaserade vätskekartonger skulle passa utmärkt för att ersätta plastförpackningar. Saft och mjölk säljs ju redan i sådana, men Vanhala vill se mer fördomsfri utveckling av nya användningsändamål. En ny trendprodukt kunde ersätta läskedrycksflaskor i plast. På så vis skulle man spara olja och få en ekologisk förpackning. När plastflaskorna ersatte glasflaskorna var vi också skeptiska till dem.

Det behövs användbara uppfinningar inom branschen och därför bör den vara attraktiv. Vem tar fram nya produkter, om branschen inte kan locka till sig de bästa inom årsklasserna?

PAPPERSINDUSTRIN har omstrukturerats med hård hand. När ordförande Petri Vanhala år 1981 arbetade på en pappersfabrik hade 45 000 pappersarbetare jobb. Idag har endast 16 500 förbundsmedlemmar jobb. Den här utvecklingen kunde ingen förutspå.

– I mitt förstamajtal 2003 sade jag att nu är omvandlingsvillervallan förbi. Men det var först de följande åren som den slog till på allvar och kraschen kom när Voikka stängdes 2006. Och botten är ännu inte nådd.

Första veckan i november kom det besked om att 700 arbetsplatser försvinner. Och när en arbetsplats inom pappersindustrin försvinner på en ort betyder det att tre arbetsplatser inom andra branscher också försvinner.

– Medelåldern bland pappersarbetarna är närmare 48 år. Vilka jobb kan personer i den åldern få inom andra branscher? Det gör verkligen ont, säger Vanhala när han tänker på arbetarna i Myllykoski.

PETRI VANHALA TROR trots allt på framtiden. Han säger att snart återstår endast pappersbranschens hårda kärna. Den överlever, utvecklas och är lönsam. Om man ännu lyckas ta fram nya innovationer så kommer skogsindustrin att gå en ny framtid till mötes. Gruvindustrin har ju också upplevt ett nytt uppsving.

– Nu när ramavtalet börjar gälla och läget lugnar sig på arbetsmarknaden bör man använda tiden till att stärka industripolitiken. Om förbunden skulle använda lika mycket tid till påverkan som till att svarva till avtal, så skulle man förstå oss bättre. Det behövs ett långsiktigt arbete, utöver avtalsramarna, för att lösa branschens problem. Jag tror att ramuppgörelsen redan inom en snar framtid kommer att visa sig vara en bra lösning.

Det finns också personer som förstår exportindustrin. Enligt Vanhalas mening är arbets- och näringsministeriets ministrar Lauri Ihalainen och Jyri Häkämies goda lyssnare.

TEXT AINO PIETARINEN
ÖVERSÄTTNING CHRISTINA TALLBERG
FOTO TUULIKKI HOLOPAINEN

 

Löntagaren 7.12.2011 nr 6/11

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)