– Det är inte de som sköter sig som är mitt bekymmer, utan de som med ringa kunskap blivit företagare. Vanligast är oklarheter gällande arbetstiderna och arvodena för spelningar. Arbetsgivaren vill förlänga spelningarna avvikande från vad man kommit överens, och betala mindre. Det är inte ovanligt att musikerna påminns om att det finns en hel kö av musiker som gärna vill ha jobb.

Vesterinen berättar att löneutbetalningen ofta strular och inte följer tarifferna. För en enskild musiker är det ofta svårt att kolla upp att lönen är rätt, eftersom löner och arvoden ofta kommer från flera håll.

VESTERINEN MENAR ATT JOBBET som huvudförtroendeman är speciellt intressant då medlemmarna är artister. För en musiker är arbetet hela hans liv och också en hobby. Många har själva svårt att dra en gräns, trots att professionalismen lyckligtvis har gjort det lättare.

Vesterinen säger också att musikerna drar sig för att ställa krav och säga att de är värda sin lön.

– Och ett annat problem är att det är roligt att musicera. Musikerna vill spela och få applåder, även till en lägre ersättning. Också detta är till nackdel för intressebevakningen.

Vesterinen säger att hans långa erfarenhet som musiker är till fördel i jobbet som förtroendeman.

– Jag känner gänget rätt bra, både musikerna och arrangörerna. För mig är det lätt att reda ut problem, eftersom jag känner skurkstrecken inom branschen. Jag vet vem som försöker luras och vem som talar sanning. Ofta ordnar sig allt när jag tar kontakt. Ibland har det gått till så att arbetsgivaren till en början försöker luras, men sen framgår det att han inte vet vad han talar om. Det finns okunskap på bägge sidor.

– Men å andra sidan får inte artisterna heller med sitt stora ego slå blådunster i ögonen på mig. Jag utgår ifrån att man berättar för mig hur det verkligen ligger till. Då kan jag ge de rätta råden och driva saken framåt, säger Vesterinen.

ARBETET ÄR VERKLIGEN ETT SNUTTJOBB och restaurangmusikerna finns över landet. Musikerförbundet har tre gånger ordnat ett riksomfattande seminarium för avdelningarnas medlemmar. Där har man informerat om elementära fakta om anställningsförhållanden och om anställningsvillkoren.

– Många har tyckt att seminarierna har varit den bästa servicen förbundet ger. På seminarierna lär man sig också mycket av andra. Då musikerna är så utspridda, är det lätt hänt att de tänker att "det bara är jag som har det illa ställt". På seminarierna får de bekräftelse för sina egna krav.

Vesterinen har några gånger besökt läroanstalter inom branschen för att berätta hur verkligheten ser ut på arbetsmarknaden. Han har betonat att det gäller att hålla fast vid sina rättigheter, hur trevligt det än är att få uppträda.

TEXT AINO PIETARINEN
ÖVERSÄTTNING CHRISTINA TALLBERG
FOTO TUULIKKI HOLOPAINEN