– Hos oss finns det huvudförtroendemän på heltid i de stora bolagen och glesbygden täcks med ett nät av regionala huvudförtroendemän, knappt 20 till antalet, som jobbar heltid. Dessutom finns det arbetsplatser där förtroendemännen kan ha ansvar för flera arbetsplatser i närheten, säger organisationssekreterare Seppo Kinnunen på Finlands post- och logistikunion.

Kinnunen anser att kollektivavtalets skrivning om att förtroendemannen ska få information om alla nya arbetsavtal och om förlängning av tidsbundna avtal är det allra viktigaste med tanke på medlemmarna.

– Då får förtroendemannen information om nya arbetstagare och kan gå och träffa dem. Det är viktigt för medlemsrekryteringen, men samtidigt blir medlemmarna bekanta med förtroendemannen, vilket gör det lättare att senare ta kontakt.

PÅ BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS arbetarförbunds stora arbetsplatser finns det förutom en huvudförtroendeman till och med flera arbetsplatsförtroendemän. Men om arbetsplatsen saknar förtroendeman ringer medlemmarna till distriktsbyrån.

– Vi har inte regionförtroendemän, men nätverket med elva regionbyråer betjänar medlemmarna rätt bra, säger AKT:s organisationssekreterare Esa Tuominen.

AKT:s mål är att det ska väljas en förtroendeman på varje arbetsplats. Den här uppgiften har fackavdelningarna skött med varierande framgång. Det är fackavdelningens uppgift att se till att en förtroendeman väljs på varje arbetsplats. Nu finns det cirka 600 förtroendemän inom branschen.

Tuominen menar att fackavdelningarna inte riktigt haft koll på sin basuppgift och AKT har nu vid möten i regionerna fäst uppmärksamhet bland annat vid vikten av att välja förtroendemän. Val av förtroendemän uppmuntras och förbundet försöker med utbildning av förtroendemännen stödja dem i deras arbete.

– Det är i hög grad fråga om information. På arbetsplatserna måste man förstå att välja en förtroendeman och denna ska informera om sina uppgifter på arbetsplatsen. Då och då händer det att någon ringer till förbundet och frågar vem som är arbetsplatsens förtroendeman. Det är till ingen nytta för medlemmarna och för intressebevakningen på arbetsplatsen om medlemmarna inte vet vem som är förtroendeman.

– Alltför ofta tänker man också att förbundsbyrån sköter allt och själv behöver man inte göra något.

ELEKTRIKERFÖRBUNDETS organisationschef Reijo Salmi framhåller att det finns all anledning att välja en förtroendeman på varje arbetsplats. Via förtroendemannen får man på arbetsplatsen information om löneförhöjningar och andra anställningsvillkor. Inom vår bransch är det i alla fall så att lönerna och anställningsvillkoren är bättre på arbetsplatser som har förtroendeman, framhåller

Efter den senaste stadgeändringen gällande Elektrikerförbundets fackavdelningar är dessa skyldiga att styra verksamheten på arbetsplatserna och se till att det väljs förtroendemän och stödja förtroendemännen i deras arbete.

– En utmaning är de ständiga omstruktureringarna i företagen. Följden kan vara att det i samma företag finns medlemmar i olika fackavdelningar. Föreningslagen tillåter inte att förbundet slår samman avdelningar, utan medlemmarna måste själva byta avdelning. Ofta är medlemmarna känslomässigt bundna till sin fackavdelning, och det är svårt att gå över till en annan, konstaterar Salmi.

Organisationschef Reijo Salmi framhåller att för intressebevakningen är det bäst om det finns en förtroendeman på arbetsplatsen.

– Utan förtroendeman är tröskeln betydligt högre för en enskild medlem att driva en fråga. Om det finns en vald förtroendeman blir inte en enskild medlem nageln i ögat. Dessutom har förtroendemannen ett bättre skydd.

– Då det inte i levande livet finns förtroendemän på alla arbetsplatser och alla arbetsgivare inte hör till arbetsgivarförbundet, ökar pressen på förbundens byråer. På Elektrikerförbundet är det i hög grad de fem regionombudsmännen som får ta emot trycket. De sköter i praktiken "förtroendemannauppgifter". När arbetsgivaren hör till arbetsgivarförbundet kan förbundet förhandla direkt med arbetsgivarförbundet, konstaterar Salmi på Elektrikerförbundet.

ENLIGT LAGEN SKA ALLA arbetsplatser med över tio arbetstagare välja arbetarskyddsfullmäktige. På Byggnadsförbundets arbetsplatser är kontaktpersonerna ofta i praktiken också arbetarskyddsfullmäktige, ibland också förtroendemän. Därmed har Byggnadsförbundet kontaktpersoner som på arbetsplatserna ger råd och diskuterar med underentreprenörernas och andra entreprenörers förtroendemän.

– Kontaktpersonen sköter arbetarskyddsuppgifter på arbetsplatsen, ser till att också underentreprenörernas anställda organiserar sig och håller kontakt med förtroendemännen. Den egentliga intressebevakningen sköts alltid av förtroendemannen vid respektive företag. Kontaktpersonen fungerar som budbärare på byggarbetsplatser, som ju fungerar en viss tid, och där det finns arbetstagare från flera entreprenörer, berättar Byggnadsförbundets organisationssekreterare Jukka Asikainen.

Givetvis finns det huvudförtroendemän, förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige på stora byggföretag som till exempel YIT och Skanska. Förtroendemän har också valts inom andra etablerade, även mindre, företag i branschen. Företagens förtroendemän sköter intressebevakningsfrågor för flera arbetsplatser, dvs. frågor som arbetsplatsens kontaktperson vill få skött. Men om små underleverantörer inte har någon förtroendeman, så skickar arbetsplatsens kontaktperson frågan till regionbyrån.

Eftersom kontaktpersonen i sin egenskap av arbetarskyddsfullmäktige har ett bättre anställningsskydd endast under den tid arbetsplatsen är verksam, så tar firmornas förtroendemän eller regionbyråerna hand om intressebevakningsfrågorna.

– I början av 2000-talet var vi en aning oroliga för om vi skulle ha tillräckligt med förtroendemän när de stora åldersklassernas erfarna förtroendemän började gå i pension. Men överraskande bra har vi fått yngre att åta sig uppgiften som förtroendemän. Visserligen kunde vi ha en bättre täckning och vi måste hela tiden jobba med frågan. Som stöd för intressebevakningen finns förbundets omfattande nät av distriktsbyråer, och därifrån kan en funktionär snabbt åka iväg till arbetsplatserna, påpekar Asikainen.

PAMS ORGANISATIONSCHEF Heidi Lehikoinen säter att det i servicebranschen inte är möjligt att erbjuda en förtroendemans tjänster till alla medlemmar, men lyckligtvis tycks medlemmarna känna till förbundets riksomfattande servicenummer, säger

Inom PAM-branscherna finns det kring 50 kollektivavtal med mycket olika bestämmelser om förtroendemannasystemet. I handelsbranschens kollektivavtal ingår en bestämmelse om val av förtroendeman. Förbundet satsar på utbildning av förtroendemännen och för kampanjer.

– Under aktivitetsveckorna, till exempel vecka fem, har vi redan i flera års tid besökt små arbetsplatser. Då diskuterar vi med arbetstagarna. Många ansluter sig som medlemmar och på vissa arbetsplatser kommer vi överens om att en förtroendeman ska väljas, och så svarar vi på konkreta frågor som förtroendemannen vanligen skulle veta svaret på. På senare år har vi haft tre aktivitetsveckor. Trots att vi använder oss av alla nya kommunikationsformer, exempelvis Facebook, är det alltid viktigt med personliga kontakter, framhåller Lehikoinen.

Hon berättar att förbundet uppmuntrar medlemmarna att välja förtroendemän, men ofta tänker man på det först när det uppstått en konflikt. Det är ingen fruktbar tidpunkt att börja bygga upp ett förtroende. En förtroendeman borde väljas då allt är lugnt. Då har man tid på sig att bygga upp ett ömsesidigt förtroende.

Regionala strukturer och företagens organisation påverkar också förtroendemannasystemet. Inom S-gruppen har man exempelvis regionala huvudförtroendemän och därtill kan arbetsplatsförtroendemän väljas. I HOK-Elanto i huvudstadsregionen finns det flera förtroendemän på heltid, men i områden med färre arbetstagare arbetar förtroendemannen på deltid. I City-Market finns det en förtroendeman i varje varuhus och en av dem är huvudförtroendeman.