Jätteföretagens tid är förbi
JU MINDRE FÖRETAG , desto sannolikare att det inte finns en förtroendeman som representerar
arbetstagarna. Små och medelstora
företag står för de flesta nya arbetsplatser.
En enkät som FFC gjorde
bland sina medlemmar 2010 visar att 73 procent av förbundens medlemmar har en
förtroendeman på sin arbetsplats. Färre
än hälften, dvs. 47 procent av de medlemmar som arbetar på arbetsplatser med färre än
tio anställda uppgav att det finns en förtroendeman på arbetsplatsen. Av dem som arbetar på arbetsplatser med över 250
anställda uppgav 96 procent att de har en förtroendeman på arbetsplatsen.
På stora arbetsplatser har olika personalgrupper egna förtroendemän. På merparten av arbetsplatserna ser verkligheten
annorlunda ut.
Realiteten är att fackföreningsrörelsen inte kommer in på små
arbetsplatser. Det finns alldeles för sällan förtroendemän i
små företag. Arbetstagarna får klara sig själva, säger Antti Veirto, chef för
PAMs samhällspolitiska enhet.
DE SMÅ OCH MEDELSTORA
företagens andel av sysselsättningen har ökat stadigt sedan början av 1990-talet.
Arbets- och näringsministeriets senaste företagsamhetsöversikt visar att 72 procent av
de nya arbetsplatser som skapats sedan dess finns i små och medelstora företag.
Under samma tid har de stora företagens andel av företagsbeståndet och
sysselsättningen minskat. År 1993
sysselsatte de över en fjärdedel av personalen inom den privata sektorn, år 2009 endast
en femtedel.
Företag med färre än tio anställda utgör 93 procent av alla företag. De små och medelstora företagen, dvs. sådana som
har under 250 anställda, utgör totalt 99,8 procent av alla företag.
Mest små företag finns inom branscher som producerar utbildning och personliga
tjänster, exempelvis friser- och skönhetssalonger. Kommunernas ökade användning av
köptjänster har skapat många små företag inom socialservicebranschen.
DEN PRIVATA TJÄNSTESEKTORN ökade kraftigt efter
recessionen på 1990-talet. Inom tjänstesektorn har tillväxten gjort att vi samtidigt
fått allt större aktörer.
Både inom handeln och i fastighetsbranschen har det förekommit att stora
aktörer köper upp små. På det hela taget är vårt fält synnerligen tudelat. Hälften
av arbetstagarna i våra branscher arbetar i företag med färre än 50 anställda. Å
andra sidan arbetar nästan hälften av alla handelsanställda i företag med mer än 500
anställda, säger Antti Veirto.
Inom industrin är det på produktionssidan inte längre en fördel att vara stor.
Industrin i västländerna klarar inte priskonkurrensen inom massproduktionen, utan måste
specialisera sig. Inom produktutveckling och marknadsföring är
det däremot en fördel att vara stor.
Metallförbundets utredningschef Jorma Antila uppger att stora företag flyttar
över sin verksamhet på underleverantörer. För förbundet betyder det att man måste börja se till att förtroendemännen
har tid för sina uppgifter. I mindre
enheter får förtroendemännen enligt avtalen inte lika mycket tid att sköta
förtroendeuppgifter som i stora.
KONFLIKTER PÅ SMÅ ARBETSPLATSER
sysselsätter PAMs funktionärer.
På stora arbetsplatser kan förtroendemännen vanligtvis lösa konflikterna,
säger Antti Veirto.
Jorma Antila menar att på 3040 procent av de små arbetsplatserna är
relationerna tämliga goda. Företagsstorleken inverkar också på lokala avtal. På små
arbetsplatser delas lokala löneförhöjningar ofta jämnt åt alla. För
förhandlingsparterna är det enklast att inte väcka ont blod, och arbetsgivarsidan har
inte personer som är specialiserade på personalfrågor.
Utredningen Intressebevakning
på små arbetsplatser 2008, som FFC gjort, visade att organiseringen på små
arbetsplatser är brokig. Inom den privata socialservicebranschen hörde arbetstagarna
till exempel till flera olika förbund, trots att de utförde samma arbete. På en
arbetsplats med färre än tio anställda fanns det medlemmar i tre förbund eller ännu
flera. På en arbetsplats fanns det en "förtroendeman" som hörde till Nya
ingenjörsförbundet, men dem som han representerade hörde till andra förbund än han
själv.
Förändringar i företagsstrukturen påverkar hur rättigheter och skyldigheter i
arbetslivet genomförs i praktiken. Arbetstagarnas organisering är viktig, men borde man
också driva på arbetsgivarsidan att organisera sig på små arbetsplatser?
Metallförbundets Jorma Antila säger att det är i arbetstagarnas intresse att
arbetsgivarna är väl organiserade.
TEXT LINNEA ALHO
ÖVERSÄTTNING CHRISTINA TALLBERG
Löntagaren 7.12.2011 nr
6/11 |