. vane.jpg (302 bytes)
nancy.jpg (3961 bytes)

Nancy LökforsUppsnappat

pune.gif (67 bytes)  Det kan vara verkligt uppfriskande att röra sig i de tvåspråkiga delarna av Finland tillsammans med rikssvenskar. Menyer och matsedlar kan vara intressant läsning annars också — ibland blir felöversättningarna riktigt skojiga. Men nu var det inte fråga om felöversättningar, utan vanliga finlandssvenska ord och uttryck.

En av mina gäster var på sitt andra Finlandsbesök. Nu råkade hon för första gången ut för både örfilar och batonger. Hon var glad över att det skedde i Finland, i Sverige hade resultatet blivit blåmärken och röda, svidande öron. Den örfil (korvapuusti) vi glatt mumsar i oss här heter kanelbulle eller kanelsnurra i Sverige. Och batong det är något polisen och väktarna bär tillsammans med uniformen. Baguette heter det långsmala brödet i vårt västra grannland. Ibland kan man också se ordet långfranska. Saken blir inte lättare av att brödet batong på finska heter patonki, medan slagträet heter pamppu. Är det ursprungligen fråga om en ljudliknande översättning? Men vilket namn var först?

Vet ni vad man gör i Sverige när man halsar? I alla fall inte det samma som en del föreställer sig åtminstone här i Helsingforstrakten. I Sverige halsar man en flaska, tar sig alltså en sup direkt ur flaskan. Halsas i stället för kramas är en fennicism — det finska ordet halata har direktöversatts. Ordet hör inte hemma i radion om det är en redaktör som står för talet. Jag undrar fortfarande om Bröderna Olsen i Danmark kramade om någon eller halsade en ölflaska.

Inne på fennicismer kan jag inte låta bli att påtala att vi på svenska ser ut genom fönstret. På finska heter det katsoa ikkunasta ulos. Vi använder alltså en annan preposition på svenska. Likaså köper vi mjölk i butiken. Också här använder finnarna formen kaupasta. Och så tar vi ut pengar, vi lyfter dem inte, vad det än står på de små papperslappar vi får i bankomaten.

Så några fackliga ord och uttryck. På finska talar man om ammattiyhdistysliike eller kortare ay-liike. På svenska blir det fackföreningsrörelse respektive facket. På sistone har en hybrid fackrörelse dykt upp titt som tätt. Vi har redan två fina ord, ett långt och ett kort, så vi gör inget med detta halvlånga översättningsordet.

Det är kanske skäl att påpeka att fackförbund (ammattiliitto) är en sammanslutning för arbetstagare och/eller tjänstemän, alltså löntagare, av olika slag. Arbetsgivarna har också sina förbund, men då talar vi rätt och slätt om arbetsgivarförbund (työnantajaliitto). Det här tycks inte vara helt klart för alla unga (?) journalister som sätts att översätta eller skriva egna texter. Det senaste jag fick syn på var arbetstagar- och arbetsgivarfackförbund. Det betackar vi oss för, vi inom facket vill ha fackförbunden för oss själva.

Vi finlandssvenskar brukar vara bra på att klaga på bristfällig svensk service. Men vi är inte de enda som drabbas. I (Sverige) Svenska språknämndens tidning Språkvård klagar en av redaktörerna över att SAS har så gott som enbart engelska på sin webbplats. Samma känga får Ericson. Däremot konstaterar hon att Finnair minsann informerar på de två nationalspråken i Finland, alltså finska och svenska. Hon konstaterar att också Nokia resonerar som Finnair: folk gillar att få information på sitt eget språk. Det kan vi finlandssvenskar skriva under!

NANCY LÖKFORS

Löntagaren 5.6.2001 nr 5/01

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)