  Sjukt arbetsliv
 Den psykosociala belastningen i arbetet ökade klart på
90-talet. Så utredningen Työntekijät talouden ristiaallokossa ("Arbetstagarna i
ekonomins brottsjöar").
Arbetstagarnas möjligheter att
påverka arbetet förbättrades på 1990-talet inte alls i de yrken där situationen var
dålig i början av årtiondet. Inflytandet över arbetstempot blev rentav mindre i flera
yrken.
Monotoni eller variation i arbetet
förändrades inte under uppföljningstiden. Skillnaderna mellan yrkesgrupperna var
emellertid stora. Arbetenas innehåll blev t.o.m. fattigare och enklare i flera yrken.
Upprepning av ett och samma arbetsskede blev allmänt i de flesta yrkena under loppet av
1990-talet. Minskad repetitivitet kunde inte ett enda yrke uppvisa.
I den sektor där kraven är stora och
där arbetstagarna har dålig kontroll över sitt arbete och belastningen därmed är
hälsovådlig återfanns i slutet av årtiondet var tredje yrkesgrupp. I dessa grupper
jobbade 570 000 personer, nästan dubbelt så många som i början av årtiondet.
Arbetskraftens hälsa försvagades. I nästan hälften av yrkesgrupperna i fråga ökade
incidensen av kroniska sjukdomar. En tredjedel av arbetstagarna i mindre än 10 procent av
yrkesgrupperna hade någon av läkare diagnosticerad kronisk sjukdom år 1990, medan
andelen sådana yrkesgrupper år 1997 redan var 24 procent.
I miljardklassen
Faktorer som har att göra med
arbetslivets strukturer och organiseringen av arbetet — dålig kontroll över eget
arbete är en sådan — är viktiga orsaker till sjukfrånvaro och förtida
arbetsoförmåga, framgår det av uppgifter om sjukfrånvaron.
Förtida arbetsoförmåga inom de stora
åldersklasserna har beräknats kosta samhället inte mindre än 80-160 miljarder mark.
Att försöka förbättra
produktiviteten och konkurrensförmågan genom personalindragningar medför betydande
risker för personalens hälsa och organisationens konkurrensförmåga på lång sikt.
Indragningar orsakar förändringar som är negativa för hälsan och sjuklighet kan sluka
den eftersträvade ekonomiska vinsten.
De som har dålig kontroll över sitt
arbete är sjukskrivna 60—80 procent mer än de som har god kontroll över sitt
arbete. Bättre kontroll har konstaterats minska risken för sjukfrånvaro.
AINO PIETARINEN
Löntagaren 5.6.2001 nr
5/01 |
