 Forskare Kaisa Kauppinen efterlyser dialog på
arbetsplatserna
Kvinnorna mer utmattade än
männen
Dåliga
påverkningsmöjligheter
 Institutet för arbetshygien visar i en undersökning att
kvinnornas möjligheter att påverka sitt eget arbete är klart sämre än männens. Av
kvinnorna uppger omkring hälften att de kan påverka sitt arbete i ganska mycket eller
mycket i frågor som gäller dem själva i arbetet. Hos männen är motsvarande tal 62
procent. Av männen säger sig nästan hälften kunna påverka arbetsdagens längd, av
kvinnorna är det bara var tredje som kan det.
I Finland arbetar kvinnor och män
klart uppdelade i olika slags yrken och det har inte inträffat några större skillnader
beträffande kvinno- och mansjobben under de senaste tio åren. Trots olika
arbetsförhållanden finns det inte stora skillnader i hur kvinnor och män mår på
jobbet.
Kvinnorna har fler symptom
I undersökningen kom det ändå fram
att symptom som orkeslöshet och trötthet, irritation, överansträngning, sömnproblem
och depression är vanligare hos kvinnor än hos män. Orsaken till att kvinnor har fler
stressymptom än männen har forskarna olika teorier om. Man har t.ex. ansett att
kvinnorna lättare upptäcker sina symptom och också berättar om dem. Kvinnors större
trötthetskänsla har förklarats med att kvinnorna är mer belastade i arbetet och har en
sämre ställning i arbetslivet. I familjerna är det också kvinnorna som alltjämt bär
huvudansvaret för hemarbetena.
Forskare Kaisa Kauppinen vid
Institutet för arbetshygien säger att kvinnors och mäns olika arbetsförhållanden
avspeglas på vilket innehåll de ger den stress de upplever i arbetet. Ungefär var
tredje finländare anser att deras arbete är psykiskt tungt.
– Det är ändå sannolikt att
kvinnor upplever stress annorlunda än män. Kvinnor arbetar i yrken där de har mycket
att göra med andra människor och då kan stressen bero på mänskliga relationer.
Kauppinen har forskat mycket i
skillnaderna mellan könen i arbetslivet. Hon har bl.a. gjort jämförelser mellan
europeiska förhållanden och finländska.
Kvinnor utsätts något oftare än män
för hot och fysiskt våld. Sex procent av kvinnorna och fyra procent av männen har
utsatts för hotelser och våld på arbetsplatsen och sådana tendenser har ökat något
under de senaste åren. Oönskad sexuell uppmärksamhet riktas också oftare mot kvinnor
än mot män.
Utmaning att leda
Kaisa Kauppinen vill inte tala om
trender i arbetslivet eftersom förändringarna i arbetsförhållandena är långsamma.
Det förefaller t.ex. inte som om den psykiska belastningen skulle öka i vårt land, men
ändå är detta något som inte får förringas.
– Om en tredjedel av arbetstagarna
säger sig vara stressade är det ett tecken på att människors psykiska kapacitet i
arbetslivet står på spel och att man måste se till att de orkar. Man kan påverka
arbetstagarnas psykiska välmående och verksamheten på arbetsplatsen, säger Kauppinen.
Hon anser att den stora utmaningen för
finländskt arbetsliv är att utveckla ledarkulturen och förbättra arbetstagarnas
påverkningsmöjligheter.
– Det behövs mera dialog på
arbetsplatserna. För de anställda är det viktigt att de känner sig uppskattade och har
en möjlighet att utvecklas i sitt eget arbete.
Viktiga saker att följa med och
utveckla på arbetsplatserna är bl.a. de personliga relationerna på arbetsplatsen och
växelverkan mellan arbete och hem. Organisationens struktur och klimat och arbetstagarnas
roll i organisationen är också viktiga.
– Det forskas mycket om
arbetslivet i vårt land och syftet med forskningen är att få fram förbättringar i
arbetslivet. Det är på arbetsplatserna forskningsresultaten prövas och det är där man
kan finna metoder som kan påverka arbetsplatsernas vardag.
Kauppinen konstaterar att Finland kunde
vara ett modelland för att utveckla arbetslivet. Det är det ändå inte, för
finländarnas arbetsförhållanden avviker inte till sin fördel i en europeisk
jämförelse.
PIRJO PAJUNEN
Dåliga påverkningsmöjligheter
Arbetsförhållandena i Europa präglas av en uppskruvad
arbetstakt och ökad flexibilitet. Arbetsförhållandena i Europa har undersökts för
tredje gången. Den största skillnaden jämfört med Finland kommer fram i möjligheterna
att påverka sitt eget arbete.
Av de finländska arbetstagarna säger
57 procent att de ganska långt eller i hög grad kan påverka sådant som berör dem
själva i arbetet. I EU-länderna i snitt är detta tal 64 procent. Av de finländska
arbetstagarna anser 79 procent att arbetet är ganska eller mycket varierande och omkring
hälften säger att de lär sig nya saker i arbetet. Drygt två tredjedelar får stöd och
hjälp av arbetskamraterna.
I EU-länderna i snitt är
möjligheterna att lära sig i arbetet bättre än i Finland, för 71 procent säger sig
lära sig nya saker i arbetet, å andra sidan är det bara drygt häften som upplever sitt
arbete som varierande.
Inom EU-området görs denna
arbetslivsbarometer med fem års mellanrum av en europeisk stiftelse med högsäte i
Dublin. Stiftelsen för utveckling av levnads- och arbetsförhållanden är ett
självständigt organ inom EU.
PP
Löntagaren 5.6.2001 nr
5/01 |
