Lindroth är upprörd efter andra dagens fynd. I Järnhuset vid Centralgatan mitt i Helsingfors rivs gamla konstruktioner medan nytt byggs upp invid. Röran på byggplatsen var total. Isoleringarna i avloppsrören och ventilationskanalerna var i asbest men byggnadsarbetarna hackade frenetiskt, inga skydd syntes till. Överallt låg ett nära centimetertjockt dam som drev elgänget tillbaka ut på gatan igen för att hämta luft. Luften var tjock då ventilerna täckts för.

– Något så grovt har jag aldrig sett i Helsingfors förut! Livsfarligt! Vi uppmanade våra medlemmar att lämna arbetsplatsen och kallade in arbetarskyddsdistriktet för en laboratorieanalys, säger Lindroth .

Med på rundan var Eero Maanoja, arbetsmiljöombudsman på Elekrikerförbundet. Han konstaterar att det här var något av det värsta han någonsin sett.

– Det hela liknade en gruva för hundra år sedan: mörkt, helsickes mycket damm på golvet, eländigt smutsigt. Oljudet var öronbedövande, gamla avloppsrör hackades sönder med slägga. Slägghanteraren bar öronskydd men inte de som arbetade bredvid. Skräpet slängdes ned genom 1 x 1½ meter stora hål i golvet. Inga räcken, en klar risk att någon ramlar ned i våningen under. Så här får det inte se ut, säger Maanoja med eftertryck.

Här och där fanns tuschat "asbest" och helt korrekt asbestsanering hade också gjorts.

Men ovissheten om vad som fanns i huset fick de tre elmontörerna att lämna huset för en paus. Totalt sysselsätter renoveringen 20 personer - som delar på ett WC, påpekar Maanoja.

SRV Viitoset är byggherre i Järnhuset, ritat av Alvar Aalto och skyddat av museiverket.

Asbesten översteg inte normerna

På 049:ans begäran tog inspektör Raimo Santikko från Nylands arbetarskyddsdistrikt sex dammprov morgonen därpå. Då var arbetsplatsen helt städad, Santikko hittade inget att anmärka på.

–Dammproven visade att asbestmängden inte översteg det tillåtna, vilket var en lättnad för arbetarna.

– Det är mycket värdefullt att en intresseorganisation, i det här fallet el 049:an, satsar på att kontrollera arbetsmiljön. Jag ifrågasätter på intet vis granskarnas bedömning av läget, att en analys var nödvändig. Därför reagerade jag omedelbart, poängterar Santikko.

Han framhåller att det är viktigt att tillämpa s.k. dammfri sanering, enligt given instruktion. Med undertryck och avgränsning av utrymmena utsäts arbetarna inte för onödiga hälsorisker. På en byggnadsplats finns tillräckligt många risker ändå.

Santikko råder alla att ta kontakt med arbetarskyddsmyndigheterna om allra minsta orsak finns att misstänka t.e.x. asbestdamm.

– Får vi bakgrundsfakta kan vi ge råd. Alltid krävs inte ens ett besök på ort och ställe. En bra arbetsmiljö gynnar ju både arbetstagare och arbetsgivare, poängterar han.

Trettio arbetsplatser granskades

Under den två dagar långa razzian granskades totalt 30 arbetsplatser, ifjol granskades sammanlagt 100. Överlag brister det mest i lönesättningen.

– Vi får höra att det är svårt att räkna ut ackord. Nu hittade vi t.ex. fall där elmontörer placerats in i lägre löneklasser, osignerade eller inga arbetsplatsavtal. I några fall saknades utrymmen att äta i, på ett ställe tjänade en husvagn som socialt utrymme och med WC:na var det si och så, konstaterade regionombudsmannen Risto Saari som bläddrade i de ifyllda rapporterna.

Ett företag kan vänta sig ett brev med uppmaning att se till att lönerna följer arbetskollektivavtalet. Annars kan företaget försättas i blockad.

– Ofta hjälper det att påpeka brister. Idag råder brist på arbetskraft och företagen måste se om sitt hus. Medlemmar som söker jobb kontaktar ofta oss för att höra hurudant företaget är. Då ger vi konsumentrådgivning, berättar om där funnits problem, berättade regionombudsman Veijo Korhonen.

INGEGERD EKSTRAND