Medieförbundets fyra dagars förbundsmöte vill i en hälsning till arbetsgivarna och statsmakten lyfta fram behovet av livslångt lärande, kompetens och ett lönesystem som baserar sig på vad arbetet kräver. Förbundets förbundsmöte vill ytterligare betona behovet av ett jämspelt avtalande på lokal nivå och en vidgad tillämpning av samarbetslagen, att orka i arbetet, förbättringar i arbetslöshetsskyddet och fackligt samarbete på den internationella arenan.

Medieförbundets 28 förbundsmöte på Folkets Hus i Helsingfors genomförde en kännbar föryngring av sin ledning. Den nya förbundsledningen består av förbundets två avtalschefer, till ordförande valdes Pertti Raitoharju, 54 och till förbundssekreterare Irene Hämäläinen, 44. Vardera valdes enhälligt som de enda kandidaterna för posterna. Förbundets fullmäktige leds av Esko Keronen från Joensuu.

Rautaharju kommer från Kumo i Satakunda. Han arbetade som huvudförtroendeman för tryckeriarbetarna på Satakunnan Maakunta Oy när han blev kallad att verka som utbildningssekreterare vid det dåvarande Bokarbetarförbundet år 1977. Avtalsmakare blev Raitoharju år 1982 och förbundets kollektivavtalschef år 1990.

Irene Hämäläinen är den första kvinnliga förbundssekreteraren i förbundets över hundra år gamla historia. Hon är hemma i Helsingfors och har arbetat som reprofotograf och förtroendeman vid flera tryckerier i Tammerfors och Hyvinge. Hämäläinen blev avdelningssekreterare vid Bokarbetarförbundets avtalsavdelning år 1989 och utnämndes år 1998 ytterligare till chef för förbundets arbetslöshetskassa.

Vaktbytet i förbundets ledning blev den tredje mötesdagens höjdpunkt och varade nästan i en timme. Den gamla långvariga ledarduons, ordförande Pentti Levos och förbundssekreterare Pekka Lahtinens avsked upptog en stor del av ceremonierna. Vardera går i pension nästa år.

Levo kom till Bokarbetarförbundet år 1966 och blev ordförande 1981. Han var nestor bland ordförandena inom FFC:s medlemsförbund. Lahtinen hann betjäna bokarbetarna på förbundsnivå i 28 år.

Bevaka moderna mediaintressen

Förändringarna inom tryckeriindustrin har fortgått utan avbrott i över trettio år och pågår alltjämt intensivt med nya ständigt innovationer också på informationssidan. Därför ansåg inte förbundsmötet att det kan slå fast några detaljerade målsättningar för de kommande fyra åren.

I likhet med det föregående mötet söker förbundet sina tyngdpunkter genom en bred debatt under de närmaste åren, en debatt som fick sin vägkost i det "orienteringsdokument" som förbundets styrelse lade fram för mötet.

I dokumentet betonas bl.a. behovet av att kommunikationsindustrin samarbetar med arbetsmarknads- och andra organisationer för att kunna behärska förändringarna i branschen. Ett viktigt samarbetsprojekt är enligt Medieförbundet att få med de nya moderna mediaföretagen inom kollektivavtalets giltighetsram.

Förbundet har med Elektrikerförbundet sökt gemensamma beröringsytor beträffande IT-branschens framtid redan i ett par års tid och kommer enligt nye ordföranden att närma sig också sin gamla samarbetskumpan Journalistförbundet i de här frågorna.

Även om förbundet tror att kollektivavtalet fortsätter att vara det centrala också i framtiden är det berett att utveckla också företagsbaserade lokala avtal, men bara på en jämlik bas. Enligt förbundet kunde man lokalt avtala bl. a. om ibruktagandet av ny teknik och dess inverkan på personalen, sättet att använda arbetskraft och orken i arbetet, arbetets innehåll och organisation och företagets miljöpolitik.

Arbetsfreden inte helig

Förbundsavdelningarnas nästan hundra motioner kommer att ligga som grund för en viktig del av Medieförbundets avtalsmålsättningar för år 2002. Medlemsföreningarna påtalar brister i systemet med lönetillägg och tilläggens nivå, semesterersättningens storlek och tabellönerna. Bokarbetarna anser att de har blivit efter de övriga industrilönerna med en procent varje år under 1990-talet och har för avsikt att springa ikapp.

På tidningssidan ondgör man sig över det nuvarande ledighetssystemet och t.ex. utdelarna efterlyser en andra betald ledig dag i veckan.

Över trettio år har förbundets avtal innehållit en klausul om absolut arbetsfred men den klausulen gagnar numera endast arbetsgivaren, anser förbundsmötet. I synnerhet de stora avdelningarna från Helsingfors och Åbo motsatte sig klausulen.

Förbundsmötets enda omröstning gällde sättet att välja delegater till förbundsmötet. Föreningarna från Åbo och Kauttua hade föreslagit att Medieförbundets avdelningar skulle arrangera proportionella val istället för majoritetsval, men motionen förkastades med rösterna 187—47.