Representantskapet godkände namnändringen i maj och det nya namnet togs i bruk i juni.

– Konklusionen var att utländsk arbetskraft i sig inte ska ses som ett hot. Den behövs och är välkommen men vedertagna fackliga principer om lika lön och lika förmåner för likvärdigt arbetet bör tillämpas till fullo, understryker Ulf Forsman, sekreterare för internationella ärenden på Trä- och Specialbranschernas förbund som arrangerade seminariet.

I t.ex. Norge och Sverge har missbruk av utländsk arbetskraft uppdagats. Lantarbetarna efterlyser kraftigare myndighetsövervakning av arbetsförhållandena och regional facklig övervakning, t.ex. regionala förtroendemän.

Volym- och arealtänkandet lär få stryka på foten vid EU-utvidgningen. Deltagarna såg uppenbara risker för Norden, som jordbruksområde en rätt obetydlig del av EU.

- Det måste vara möjligt att fortsätta idka jordbruk i Norden, inte tvingas ta till olika bisysslor som ridstall och turism för att klara sig. Vi besökte tre gårdar i Västnyland men de egentliga jordbruksintäkterna var inte betydande på en enda gård. På en gård stod jordbruket för endast 30 procent, resten kom från s.k. binäringar.

Det de nordiska lantarbetarna vill är att få EU att se landsbygden som en strukturell fråga, att stödet inte enbart går till jordbruket utan blir strukturellt. Också konsumenten bör ha vissa rättigheter, som rätten till icke-genmanipulerad mat.

– Seminariedeltagarna beslöt vända sig till sina egna landsorganisationer samt trycka på nationella förhandlare vid EU-bordet. Vi har tolv månader på oss före EU:s jordbruksreform och nu behövs lobbying på nordisk basis. Vart för sig är länderna som droppar i havet, betonar Forman.