Hög exponering för vibration anses kunna påverka muskler, skelett, nerver och blodkärl. Heikki Saarni, avdelningsöverläkare vid Åbo regioninstitut för arbetshygien, understryker att s.k. vita fingrar är den enda vibrationsskada som klassas som yrkessjukdom. Samverkan mellan vibration och köld påverkar blodkärl och nerver. Värst utsatta är skogsarbete. Moderna maskiner med uppvärmbara handtag minskar risken.

– Belägg saknas för att stående på vibrerande fartygsgolv leder förändringar i skelettet. Foten tar emot första stöten och vibrationen ändrar karaktär innan den når ryggen. Helt klart är vibration stressa. Har man ont i t.ex. ben och rygg kan läget förvärras. Effekten förstärks om buller tillkommer.

Problemet på isbrytare är ojämnheten med kraftiga och svaga vibrationer. Nyare passagerarfartyg vibrerar föga medan Finnjet, trots ombyggnad, har problem med kraftiga vibrationer som förflyttar sig i fartygskroppen.

– Teknik finns för att dämpa vibrationer ombord men den kostar, säger Saarni och pekar på försvarets minsvepare.

Han betonar att det är skäl att dämpa vibrationet så mycket det går. T.ex. eldrivna handslipmaskiner bör användas under begränsad tid.

Sänk gränsvärdena

Byggnadsarbetare utsätts för vibrationer främst då de hanterar slagborrmaskiner, pikhammare, slipmaskiner och vibratorer. I vissa skeden på bygget är exponeringen åtta timmar per dag t.o.m. flera veckor i sträck.

Arbetsförhållandena ofta korta, vilket gör det svårt att sätta tummen på när en eventuell vibrationsskada uppkommit, att se vilken arbetsgivare och försäkringsbolag som ska stå för fiolerna. Veijo Huotari, arbetarskyddssekreterare på Byggnadsförbundet, anser att företagshälsovården kunde hålla koll på exponeringen.

– Sänk gränsvärden i EU-direktivet med 15 procent och förkorta övergångstiden. Arbetarskyddsdirektiven är ofta en rent politisk lösning, inte alltid det hälsosammaste alternativet, säger han torrt och efterlyser mer forskning kring vibration i byggnadsbranschen, inte enbart inom industrin. Kan t.ex. kroppen återhämta sig efter en rejäl vibrationsdos?

Dagens eldrivna maskiner alstrar mindre vibration men Huotari tror inte på en snabb förbättring. Maskinerna har lång livslängd och ersätts först då de körts slut.

Sjöfarten bör tas med

Vibrationer var ett okänt fenomen på segel- och ångfartygen. Först då dieselmotorerna blev mera allmänna på 1950- och 1960-talen började skroven darra kraftigt

– För buller finns klara gränser medan vibrationer är ett mera vagt begrepp. Sjömän accepterar varkendera men ser dem som element i jobbet. Läget har blivit bättre då hytterna idag ligger upp och teknik, t.ex. gummiisolering, dämpar vibration. Det stadgas klart och tydligt hur arbetsutrymmen och hytter bör isoleras mot buller, vibrationer, värme och oren luft. Arbetarskyddsmyndigheterna kan anmärka på ritningar, påpekar förbundssekreterare Erkki Ukkonen på Sjömans-Unionen.

Han känner inte till att vibrationer ombord lett till skador som klassats som yrkessjukdomar.

– Men hur är det med slitna knän hos motormän, är de ett resultat av vibrationer och trappspring? Hur inverkar ständig vibration? Vi känner våra medlemmars arbetshistoria, det borde inte vara något problem för företagshälsovården att följa upp om någon drabbas av vibrationsskador.

Ukkonen framhåller att sjömännens fysiska skick är precis lika viktigt som alla andras. Också sjömän borde omfattas av vibrationsdirektivet.