. vane.jpg (302 bytes)
ffc-nytt-pal.jpg (4434 bytes)

pypa2.gif (53 bytes)Aimo Röpötti granskade
lokala förhandlingar

Förtroendemännen ensamma

pune.gif (67 bytes)  Aimo Röpötti, ombudsman för Byggnads i Kymmene, skärskådade de lokala avtalssystemen i sitt slutarbete för facklig ombudsmannaexamen. Han undersökte i vilken utsträckning byggnadsföretagen utnyttjar möjligheten till lokala avtal. Med hjälp av en gallup och intervjuer kartlade han huvudförtroendemännens beredskap till lokala avtal samt parternas ömsesidiga förtroende i avtalsfrågor. Fyra byggnadsföretag i Kymmenedalen valdes slumpvässigt ut ur social- och hälsovårdsministeriets arbetsplatsregister.

Arbetsplatserna utnyttjar föga den möjlighet arbetskollektivavtalen ger att avtala på annat sätt. Intresse saknas hos såväl arbetstagare som arbetsgivare. Lokalt avtals i huvudsak om tid- och ackordlöner.

Röpötti blev inte överraskad över den njugga inställningen.

– Däremot var det överraskande att man inte i ett enda företag avtalat om hur utveckla företaget och utbilda arbetstagarna. Arbetsgivarna vill ha yrkeskunnigt folk men de är inte redo att utbilda sina egna arbetstagare, säger Röpötti.

Förbundet bör stöda lokal verksamhet

Röpötti blev mest överraskad över att förtroendemännen kände sig mycket ensamma i sitt uppdrag. Det var lite si och så med kontakterna både till det egna förbundet och övriga arbetstagare.

– Förtroendemännen har nog sin uppfattning om hur den fackliga verksamheten i företagen borde ordnas. Problemen är närmast varför förtroendemannen inte då gör något. Jag vet att också andra branscher kämpar med samma problem.

Att allt flera arbetsplatser saknar egen förtroendeman tror Röpötti är en orsak till att förtroendemännen är passiva och upplever sig sakna stöd.

– Det är typiskt att en huvudförtroendemän har hand om arbetstagarnas frågor i ett företag. Han ansvarar därför för många olika arbetsplatser.

Röpötti anser att man bör stärka ombudsmännens färdigheter att handleda förtroendemännen, t.ex. att regelbundet utbilda förtroendemännen regionalt samt effektivare inspirera och stöda huvudförtroendemännen såväl i deras verksamhet som deras studier.

Flexibel tidtabell

Aimo Röpötti,55, är själv ett gott exempel på att det går bra att studera och vara motiverad även om man närmar sig pensionsåldern. Hans slutarbete var mer krävande än genomsnittet och han fick också extra beröm av sin handledare. Röpötti är dock anspråkslös.

– Inte är det sist och slutligen så jobbigt att studera vid sidan av arbetet bara man inte gör upp en alltför stram tidtabell. Det väsentliga är att bygga upp en rytm i förvärvsarbetet som stöder studierna. Men gör inte tidtabellen så stram att det inte blir någon fritid alls, varnar Aimo Röpötti.

PIRJO PAJUNEN

Löntagaren 4.2.2002 nr 1/02

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)