– Kanske har man bråttom, är inte så på sin vakt då arbetet är utfört. Eller struntar i att ta sig ned rätt, baklänges. Skadorna är ofta allvarliga även om dödsfall förekommer sällan, säger forskningsingenjör Jouni Lehtelä på Institutet för arbetshygien.

I laboratoriet på avdelningen för arbetsäkerhet forskas kring tryggare passager. En simulator kollar rutten, mäter kraven på styrka i händer och fötter.

– Standardkraven fylls men för tillverkarna är passagen en andra rangens fråga. Maskinen har designats för att vara effektiv.

Rapporten kommer i vår och distribueras via tillverkarna och Arbetarskyddsfonden.

Checklistor och index

Avdelningen har till uppgift att höja säkerheten i arbetslivet. Verksamheten är inriktad på företagen men också arbetarskyddsfullmäktige kan ta fasta på olika vinkar.

Nyaste nytt är en virtuell arbetsmiljö med en likaså virtuell Jaska som jobbar på medan datorn beräknar belastning, analyserar arbetsställning etc

Programmet Arbetsplats 2000 skapade med checklistor för 25 branscher som husmåleri, restaurang och storkök och betongstationer. Listorna är gratis tillgängliga på nätet, www.ttl.fi. Där finns också en TR-mätare för att checka arbetssäkerheten på byggen. För industrin finns ELMERI. Ett studiepaket på CD-ROM finns att köpa. För företag som omorganiserar verksamheten erbjuds logistikplanering med MatSim.

Tapiola tog initiativ till VIPA: ett tiotal små företag byggde upp ett virtuellt företag, där de kan lära sig av varandra.

TATU-datasystemet möjliggör jämförbar registrering av arbetsolyckor och skräddarsys för företagen. Uvecklingssystemet KAMU bygger på att arbetstagarna definierar problem och åtgärder. Institutet bistår med utbildare.

TUTTAVA hjälper företagen att skapa god ordning för att minimera olycksrisker. Alla arbetare tas med och regelbunden indexering ger dem möjlighet att följa med utvecklingen.

KAURIS undersökte våldsriskerna inom handeln. En handbok ger tips hur undvika risker.

I fjol inregistrerades 127 000 arbetsolyckor och fall av yrkessjukdomar. Är de finländska arbetsplatserna alltså farliga?

– Antalet olycksfall är rimligt. Vi finländare är benägna att ta större risker

Arbetssäkerheten har ökat då företagen internationaliserats. Kraven är strängare t.ex. i USA och EU, säger Lehtelä och pekar på det allt populärare Nolltolerans, inga arbetsolycksfall accepteras.

Lehtelä rekommenderar arbetarskyddsfullmäktige att använda nätet,

   www.occuphealth.fi/sve/
   www.ttl.fi

Institutet har också en gratis telefontjänst som är öppen för alla. I fjol togs totalt 40 000 kontakter.

Skydd tas fram

I källaren testar Seija Reponen hörselskydd som ska typcertificeras. Försökspersonen Satu Kuivalainen sitter i en ljudisolerad studio medan Seija följer med Satus reaktioner på en dataskärm.

Jukka Starck, chef för avdelningen för fysik, demonstrerar balansplattan jämte virtuell tunnel. Var fjärde person som faller på jobbet gör det för att han mist balansen.

– Balanssinnet påverkas av miljö- och fysiska faktorer liksom av giftiga lösningsmedel, säger Starck.

Balansplattan bemästras bäst av dansöser och slalomåkare. Nördar göre sig icke besvär.

Idag är antalet fast anställda 590, inklusive projektarbetare är de 850, avdelningarna är tio och verksamheten koncentrerad till tre byggnader kring Topeliusgatan, i kvarteret invid HUCS. Regioninstitut med olika specialområden finns i Kuopio, Nyland, Tammerfors, Uleåborg, Villmanstrand och Åbo.