FFC-styrelsen anser att man i statsbudgeten bör fästa speciell vikt vid långtidsarbetslösheten och på att förhindra utslagenhet samt utveckla servicen för barnfamiljerna.

FFC kräver 100 miljoner euro extra för stödsysselsättningen, vilket skulle öka antalet arbetslösa i aktiva sysselsättningsåtgärder med 10 000 jämfört med i år.

FFC anser att en allt större del av sysselsättningsanslagen bör satsas på att höja de arbetslösas kunskapsnivå. En jämförelse mellan OECD-länderna visar att resurserna för en aktiv arbetskraftspolitik är klart mindre hos oss än i Sverige och Danmark. De arbetslösas aktiveringsgrad i Finland är bland de lägsta i Europa. Under de senaste åren har resurserna för en aktiv arbetskraftspolitik minskat fastän arbetslöshetens struktur har försvårats. Därför har man inte lyckats hjälpa de svårast sysselsatta, som behöver både utbildning, arbetspraktik och stödarbete, att återvända till arbetslivet.

Kunnandet bör garanteras

FFC efterlyser också mera resurser för vuxenutbildningen. Utbildningen borde ges en annan inriktning så att vuxna ges mera jämbördiga möjligheter att utveckla sitt kunnande. FFC förväntar sig att det program som den parlamentariska vuxenutbildningskommittén har föreslagit för att höja vuxenbefolkningens kunskapsnivå förverkligas 2003—2007 och ges tillräckliga budgetanslag redan nästa år. Programmet ger de nästan 400 000 personer i åldern 30—54 som saknar yrkesexamen möjlighet att avlägga examen.

Som stöd för programmet för att höja kunskapsnivån föreslår FFC ökad läroavtalsutbildning. I samband med inpo-avtalet föreslog arbetsmarknadsorganisationerna att utbildning som ger läroavtalsstuderande utan tidigare yrkesexamen en examen frikopplas från läroavtalskvoten. Beslut bör tas i samband med behandlingen av nästa års budget.

Ingen höjd sf-avgift

FFC vill att tyngdpunkten i beskattningen flyttas från beskattningen av små- och medelstora inkomster till kapitalbeskattning, fastighetsförmögenhet och miljöbeskattning. Dessutom föreslår FFC att den 500 euro stora självrisken i löntagarnas reseavdrag slopas gradvis fr.o.m. år 2003.

Den 0,4 procent stora förhöjning av sjukförsäkringsavgiften som regeringen föreslagit får inte FFC:s stöd. FFC anser att den antingen ska kompenseras till sitt fulla belopp eller slopas.

Beskattningen av löneinkomster kan enligt FFC lindras försiktigt, bara kommunerna kompenseras för förlusten av skatteinkomster bl.a. genom en sänkt folkpensionsavgift för kommunarbetsgivaren. När arbetsgivaravgifterna sänks bör de privata och de offentliga arbetsgivarna behandlas likvärdigt.

FFC betonar att utgifterna för ökade personalutgifter bör beaktas i statens budget i sin helhet.

FFC vill förenkla finansieringen av sjukförsäkringen. Genom arbetsgivaravgifter är det naturligt att finansiera de inkomstbundna sjukförsäkrings-, moderskaps-, specialmoderskaps- och faderskaps- och föräldrapenningarna. Också sjukförsäkringsersättningarna av utgifterna för företagshälsovården är det skäl att bekosta genom arbetsgivaravgifter. Staten borde stå för basdelen av sjukförsäkrings-, moderskaps- och föräldrapenningen samt delta i kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen.

FFC efterlyser tilläggsresurser för arbetarskyddet, företagshälsovården och övervakningen av utländska arbetares anställningsförhållanden. FFC föreslår att man slopar det avdrag som infördes under recessionen, som beskar arbetslöshets-, olycksfalls- och sjukdagpenningen. År 2002 är avdraget 4,8 procent. FFC vill också bl.a. reformera aravabelåningen för att få fart på byggandet av bostäder till rimliga priser i tillväxtcentra.

Stöd till sjöfarten

FFC vill att staten ånyo ökar budgetanslagen för forskning och produktutveckling och höjer Finnveras beredskap att bevilja finländska företag lån. Finnvera borde kunna bevilja lån också till företag inom servicesektorn.

Stödet till den inhemska sjöfarten vill FFC få upp till Sveriges nivå. Varvens orderstock kan stimuleras genom teknologifinansiering och genom att på nytt införa ett system med underleveransreserveringar.

I statens budget borde man också få med investerings- och skattestödåtgärder i linje med energibeslutet, som främjar användandet av förnyelsebara energikällor och energisparande.

(PP)

FFC:s förslag inför
statsbudgeten 2003 och
budgetramarna för 2003-2006
finns i sin helhet
på finska på
FFC:s hemsida

  Finansministeriet behandlar statsförslaget 2003 i slutet av juli. Ministeriets första utlåtande är klart den 2.8. Regeringens budgetrunda försiggår den 21-23.8. Riksdagen får förslagen den 17.9.

FFC:s styrelse tar ställning till budgetförslaget vid sitt möte den 2.9. Ett budgetutlåtande moment för moment ges till förbunden och distribueras inom FFC:s administration under september månad.