Han är huvudförtroendeman och skyddsombud på Edita Acta Oy i Borgå. För ett och ett halvt år sedan blev den jämställdhetsplan som Gabrielsson planerade färdig. I den förbjuds sexuella trakasserier och angrepp men också nakenbilder i olika former, till exempel som skärmsläckare.

Nakenbilder tillför inget

– Folk förstår nog att det inte är bra för något företags anseende med nakenbilder. Jag tycker att nakenbilder inte tillför arbetet någonting. Man måste hitta mening i arbetet på andra sätt. På fritiden kan man ju göra vad man vill.

På tryckeriet trycks inte heller något pornografiskt material. Det beslutet är ett värdebeslut som Gabrielsson tror att också gäller i framtiden.

Jämlikhetsplanen och speciellt förbudet mot sexuella trakasserier och nakenbilder gav i början upphov till vitsar.

– Jag kallades för pornografipolis och en hel del godmodigt gyckel hördes men som helhet togs planen väl emot.

Kränker omedvetet

För några år sedan var det en anställd som brukade komma med gliringar om andra anställda. Gliringarna gällde arbetet men hade också sexuell karaktär.

– Jag diskuterade med den anställda och då förstod personen i fråga att gliringarna måste ta slut. Den anställda förstod hur stor grej det var när jag sade att anställningen till och med kan upphöra på grund av en sådan här sak.

Gabrielsson säger att ett problem är att folk som berättar sexuella vitsar eller fäller grova sexuella kommentarer ofta inte inser att de kan kränka någon.

– Förr kanske chefer inte ens reagerade om man berättade att någon trakasserade sexuellt. De sade bara att det är hans stil men verbala trakasserier blir lätt värre och man måste ta trakasserier på allvar.

Socialt ledarskap

Gabrielsson säger att om personalen mår dåligt syns det också i företagets resultat. Han anser att arbetsledningen kunde fästa mera vikt vid socialt ledande och intressera sig för hur arbetstagarna mår istället för att bara intressera sig för deras arbetsinsats. Den påverkas direkt av om arbetstagaren mår dåligt.

De sociala problemen upplever Gabrielsson som större än jämställdhetsproblemen, åtminstone på hans arbetsplats. Sociala problem som uppkommer hemma löses inte på jobbet även om de inverkar på jobbet.

– Ofta är tröskeln hög för en arbetskamrat att komma och berätta om personliga saker som rör arbetet eller fritiden. Om någon har problem märks det på att personen drar sig tillbaka. Ofta talar personen med sin närmaste kompis på jobbet som kommer och berättar om problemet för mig.

Det kommer enligt Gabrielsson som en lättnad för den som har ett problem om någon annan tar upp problemet. Han har inte upplevt att någon har känt sig kränkt.

Jämställdhetsfrågor intresserar

Åtminstone sex företag har tagit kontakt med Gabrielsson för att be om råd när det gäller jämställdhetsfrågor.

– I små och mellanstora företag känner chefen inte alltid till lagen. Chefen kan tro på gammaldags ledarskap i stil med att eftersom jag är chef bestämmer jag och de som inte lyder lider.

Dessa åtgärder blir dyra för företaget när de anställda inte jobbar lika bra, tar sjukledigt eller säger upp sig. Gabrielsson säger att om man satsar en euro på personalpolitik och arbetarskyddsverksamhet får man sex euro tillbaka.

– Man måste kunna diskutera jämlikhetsfrågor på arbetsplatsen. Om det inte sker frivilligt måste man införa regelbundna möten varje vecka eller månad. Man kan inte vänta sig resultat om man inte offrar ens en tanke på ämnet.

KATJA RÖNKKÖ

Broschyren "Uppmärksamhet, ja tack; provokationer förbjudna!" ges ut i samarbete mellan arbetsmarknadens centralorganisationer, både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan.

– Avsikten med broschyren är att väcka diskussion på arbetsplatser och förebygga trakasserier. Dessutom ger skriften råd om hur man skall gå till väga. I offentligheten har trakasserier fått uppmärksamhet i samband med vissa fall och det har forskats i ämnet men det talas lite om trakasserier på arbetsplatser. När ämnet kommer upp är det ofta i form av skämt.

Svårt att definiera sexuella trakasserier

Det kan tyckas svårt att definiera vad som är trakasseri och vad som bara är ett skämt eller oskyldig flirt. Tumregel är att när någon känner sig kränkt vare sig av ord, bilder, meddelanden eller fysiska angrepp med sexuell anspelning är det frågan om sexuella trakasserier. Verbala trakasserier kan ske utan att den som häver ur sig dem förstår att det är kränkande.

– På vissa arbetsplatser råder det en viss slags arbetarkultur där grovt språkbruk kan vara vanligt. De som säger grovheter menar kanske inget illa. Särskilt om det inte finns så många kvinnor på jobbet testas nya kvinnor av männen för att se om de är tuffa, säger Erkkilä.

Sexuella trakasserier är inte någonting som män har monopol på. På kvinnodominerade arbetsplatser där det finns rutinerade kvinnor säger Erkkilä att speciellt unga män kan bli utsatta för verbala trakasserier.

– Kvinnor har blivit modigare. För femtio år sedan skulle det inte ha kommit på frågan att kvinnor skulle ha använt ett så djärvt språkbruk som i dag.

Om närmaste chefen trakasserar

De som trakasseras sexuellt kan ha svårt att våga göra någonting för att trakasserierna skall ta slut.

– Speciellt om man blir trakasserad av sin närmaste chef kan det vara svårt att veta vem man skall vända sig till. Den som blir sexuellt trakasserad kan dessutom bli mobbad, bli sjuk eller avskedas.

Förutom sin närmaste chef eller angriparens närmaste chef kan man vända sig till skyddsombudet eller någon annan förtroendevald eller till företagshälsovården om man trakasseras. Först lönar det sig att försöka tala med trakasseraren och säga rent ut att man vill att trakasseraren slutar och att man känner sig kränkt. Man kan också skriva ett brev om det känns svårt att tala om saken. Ett brev är också lätt att spara och visa upp vid behov i ett senare skede.

Unga kvinnor mest utsatta

Det är ofta unga kvinnor som är utsatta för sexuella trakasserier. Ofta har dessa unga kvinnor kortvariga arbetsförhållanden och de vill inte ställa till besvär eftersom de är rädda för att förlora sitt jobb. De saknar ofta kunskap om arbetarskydd och vet inte vem som är deras förtroendeman.

– En man som ägde en klädaffär anställde unga praktikanter och krävde att de skulle byta kläder, stanna kvar efter jobbet och en del bad han resa med honom och bo i samma rum. Mannen ställdes inför rätta, dömdes och fallet fick mycket publicitet.

I små företag finns det inte alltid resurser, kunskap eller intresse för att veta vad lagen kräver, vad som är arbetsgivarens skyldighet och vilka rättigheter arbetstagarna har. Den som trakasserar någon annan sexuellt riskerar att få en anmärkning, att få andra uppgifter på jobbet eller att avskedas.

Trakasseraren skall bestraffas, inte offret

Det är den som trakasseras som skall bestraffas, inte den som utsätts för trakasserier. Man får inte flytta någon till sämre uppgifter bara för att skydda den mot trakasserier.

Den som trakasserar nekar ofta först att han eller hon har trakasserat någon annan sexuellt. Arbetsgivaren står ibland inför den svåra uppgiften där han eller hon måste avgöra vem som har rätt, den som anklagar eller den som anklagas. Erkkilä säger att påhittade fall hör till en klar minoritet men tror att det kan ske som en slags arbetsplatsmobbning. Som bevis för sexuella trakasserier kan man i vissa fall ha ögonvittnen eller e-post men ibland är det bara trovärdigheten som gäller.

Hela arbetsplatsen lider

Hela arbetsplatsen kan lida av att det förekommer sexuella trakasserier där. Den som trakasseras upplever stress, tar kanske sjukledigt och säger kanske till och med upp sig. Atmosfären på jobbet blir tung om alla inte mår bra.

– Om arbetstagarens energi går till att undvika en viss person och inte till jobbet, skadar det arbetsgivaren också.

När man berättar för en arbetskamrat att man är utsatt för sexuella trakasserier kan det komma fram att kollegan upplevt samma sak.

– Då inser den som trakasseras att det här gäller inte bara mig utan riktas också mot andra. En större grupp kan tillsammans fundera ut vad man borde göra åt trakasserierna och uppmana trakasseraren att sluta.

Ofta förknippas olika hot eller löften med sexuella trakasserier. En chef kan hota med sämre arbetsförhållanden eller lova en befordring om den anställda går med på att ha sex.

– Ibland försöker chefer hämnas på anställda som opponerar sig mot sexuella trakasserier, men det är olagligt. Många är rädda att göra någonting för att få slut på trakasserierna, eftersom de är rädda för att angriparen hämnas, säger Marja Erkkilä.

KATJA RÖNKKÖ