. vane.jpg (302 bytes)

ffc-nytt-pal.jpg (4434 bytes)

pypa2.gif (53 bytes)Matti Viialainen, FFC:

Budgetförslaget ger underlag
för inkomstförhandlingarna

lt-vilkku.gif (219 bytes) Inverkan enligt inkomst utan löneförhöjningar

pune.gif (67 bytes)  Regeringens budgetförslag understryker behovet av en inkomstpolitisk helhetslösning. Förslaget ger också ett underlag för en budjet.gif (11876 bytes)dylik, säger Matti Viialainen, biträdande chef på FFC.

FFC är till freds med att budgetmanglingen gav mera pengar till sysselsättning och utbildning. Bl.a. kan ett flerårigt kunskapshöjande program för den vuxna befolkningen inledas nästa år.

– Sysselsättningen fick mera pengar än vad finansministeriet ursprungligen föreslog. Beaktar man konjunkturutsikterna är ökningen dock anspråkslös, säger Viialainen.

Budgetmanglingen innebär att ytterligare drygt 40 miljoner euro satsas på sysselsättningen. För fortbildning av vuxna med enbart grundutbildning lovar regeringen nästa år fem miljoner euro. Också läroavtalsutbildningen föreslås få mera medel. Viialainen understryker att det är nödvändigt att återkomma till såväl sysselsättningsfrämjande åtgärder, finansieringen av programmet för kunskapshöjande hos den vuxna befolkningen som skattelinjen i samband med en inkomstpolitisk helhetslösning.

Regeringen har låtit förstå att den är beredd att, om så behövs, stöda höstens inkomstuppgörelse, både i fråga om beskattning och sysselsättning.

Köpkraft med löneförhöjningar

Vid budgetmanglingen krympte inkomstskattelättnaderna till i det närmaste noll. Regeringen föreslår en 0,3 procentenheters lättnad i marginalskatteprocenterna i inkomstskatteskalorna samt en höjning av skalans inkomstgränser med en procent. För en löntagare med medelstor inkomst betyder detta att nettoinkomsten ökar med ca tio euro i månaden, exklusive löneförhöjningar.

– Skattelättnaden blev så liten att den inte stärker löntagarnas köpkraft. För detta behövs löneförhöjningar, säger Viialainen.

Han påpekar att en tvåårig inkomstpolitisk helhetsuppgörelse skulle ge möjlighet att påverka skatteuppgörelsen också för år 2004.

Viialainen är nöjd över att man lyckades avvärja den av finansministeriets föreslagna höjningen av sjukförsäkringsavgiften. Regeringen föreslår nu att sjukförsäkringsavgiften sänks med 1,5 procent för pensionärerna, d.v.s. till samma nivå som för löntagarna.

FFC har föreslagit att finansieringen av sjukförsäkringsavgifterna reformeras i samband med nästa regeringsprogram.

Bostadsbyggandet borde ta fart

Matti Viialainen hade gärna sett att budgetförslaget inkluderat större offentliga investeringar. Medel för nya vägprojekt saknas t.ex. i budgeten.

– Vad bostadsbyggandet anbelangar saknas stimulansåtgärder anpassade till rådande konjunkturläge nästan helt. Förutom inledandet av hamnprojektet i Nordsjö finns endast några mindre investeringsprojekt på regeringens lista, säger Viialainen kritiskt.

Vad den kommunala ekonomin beträffar tycker Viialainen att budgetförslaget är på plus, trots att skatteuppgörelsen gör att kommunerna förlorar skatteinkomster i någon mån.

Budgetförslagets slutsumma är 35,7 miljarder euro. Nästa år tvingas staten ta nya lån på 205 miljoner euro. Riksdagen inleder budgetbehandlingen den 17 september.

Pirjo Pajunen

 

FFC/HP

Inverkan enligt inkomst utan löneförhöjningar

Bruttolön

Skattesats

Ändring i
skatte-
sats

Nettolön

Ändring
i nettolön

2002

2003

2002

2003

euro.jpg (959 bytes)/mån

%

%

%-enhet

euro.jpg (959 bytes)/mån

euro/mån

%

euro.jpg (959 bytes)/mån

500

0,15

0,14

-0,6

  425

  428

0,7

3

1000

0,20

0,19

-0,4

  802

  806

0,5

4

1500

0,26

0,25

-0,5

1110

1118

0,7

8

2000

0,30

0,30

-0,5

1391

1402

0,8

10

2500

0,34

0,33

-0,5

1659

1671

0,7

12

3000

0,36

0,36

-0,5

1910

1925

0,8

15

3500

0,39

0,38

-0,5

2150

2166

0,8

17

4000

0,40

0,40

-0,4

2390

2408

0,8

18

4500

0,42

0,41

-0,4

2630

2649

0,7

19

5000

0,43

0,42

-0,5

2851

2875

0,8

24

Ändringar i skattebasen:
1) I statens inkomstskatteskala sänks samtliga marginalskatteprocenter med 0,3 procentenheter och
skatteklassgränserna höjs med 1 procent
2) Maximibeloppet för inkomstavdrag i kommunalbeskattningen höjs med 160 euro (till 2300 euro) och den första influtna skatteprocenten höjs med två, den andra med 2,5 procentenheter
3) Maximibeloppet för avdraget för inkomstens förvärvande höjs med
80 euro (till 540 euro)

 

Löntagaren 30.8.2002 nr 7/02

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)