
Ett socialt Europa
Samtidigt som EU öppnar
sina dörrar för nya medlemmar från det forna östblocket är det nödvändigt att se
över beslutsordningen i unionen. Redan med 15 statschefer samlade till toppmöte har ett
rationellt beslutsfattande visat sig vara svårt. Då är det lätt att inse att när
församlingen utökas till 27 är modellen hopplös att hantera.
Svårhanterlig är också agendan. Allt
mellan himmel och jord tenderar hamna på toppmötets dagordning. Ingen petitess tycks
vara för liten för att föranleda ett direktiv.
Här har vi förmodligen två viktiga orsaker till medborgarnas omvittnade ointresse
och ringaktning för hela EU. Unionen upplevs lägga sin näsa i blöt och toppmötena ses
som spektakel. En icke helt ogrundad uppfattning, som statscheferna skulle göra klokt i
att förhålla sig ödmjukt till.
"EU
upplevs
lägga sin näsa
i blöt"
Bara ett EU som ger klara riktlinjer för medborgerliga rättigheter, social välfärd,
ekonomi och säkerhet, men lämnar rörelsefrihet och plats för initiativ åt
nationalstaterna samt uppmuntrar till regional blomstring, kan utveckla Europa till den
konkurrenskraftiga världsdel som eftersträvas. Och som medborgarna i unionens
medlemsstater tror på och känner för. Förhoppningsvis är det till ett EU med sådana
framtidsutsikter kandidatländerna upptas.
Innan vi är så långt skall emellertid förhandlingarna med kandidatländerna
avslutas och konventet som funderar på EU:s framtida struktur måste komma till skott.
Måste visa hur EU skall få en vettig agenda och en respektabel beslutsordning.
På ett allmänt plan är växande välstånd och samhällelig stabilitet säkert
något kandidatländerna gärna strävar till. Men den erfarenhetsbakgrund de har stöder
inte nödvändigtvis åtgärder som behövs för att komma därhän. Facklig organisering
och reglerad arbetsmarknad har hos dem en annan innebörd än hos oss, medan den fria
marknadsekonomin gärna ses i rosenskimmer.
Det oaktat är det nödvändigt att i förhandlingarna tydligare lyfta fram kraven på
social rättvisa, fackliga grundrättigheter och fungerande arbetsmarknad. Inte bara som
höga ideal utan som seriösa mål för samhällsutvecklingen. Den europeiska gemenskapen
skall innefatta en gemensam välfärdstanke. Den konkreta utformningen kan variera
länderna emellan men de grundläggande principerna borde tydligare än nu skrivas in i
EU:s grundstadga.
Skall EU bli det medborgarnas Europa man i festtalen så gärna lyfter fram måste
medborgarna känna att EU är något mer än ett ekonomiskt och politiskt projekt. EU
måste bli socialt.
HANS JERN
Löntagaren
4.10.2002 nr 8/02
|