Tidigare på söndagskvällen beslöt FFC:s styrelse att för sin del godkänna den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen och sade sig vara redo att underteckna avtalet. Vid det laget hade drygt 86 procent eller 850 000 löntagare i FFC-branscherna nått avtal inom inporamen. Endast 4 procent, ca 42 000, stannade utanför. Förhandlingar för resterade dryga nio procent, eller ca 92 0000 löntagare, fortsatte.

– Styrelsen var enhällig och stolt över det inkomstpolitiska avtalet. Det höjer köpkraften, stärker sysselsättningen och förbättrar arbetstagarnas trygghet, sade Ihalainen efter styrelsemötet.

Trots viss tveksamhet till det inkomstpolitiska förhandlingsresultat som nåddes den 18 november hade också Pappersförbundet i sina förhandlingar med arbetsgivarna lyckats hålla den inkomstpolitiska ramen. Pappers avtal inkluderar bl.a. resultatlönebestämmelser, vissa ändringar i ersättningen till arbetarskyddsfullmäktige och texttillägg också om arbetarskyddsombuden.

Transportsektorn öppen

Då inpoavtalet undertecknades saknades avtal fortfarande till sjöss, till lands och i luften. Finlands Sjömans-Union hade endast tecknat avtal för några mindre grupper, bl.a. nåddes avtal för fraktfartygen sedan arbetsgivaren förbundit sig att avstå från att använda utländsk billig arbetskraft på sina fartyg under den tvååriga avtalsperioden. AKT hade nått avtal för stuveriarbetarna men hela landsvägstrafiken var ännu en öppen fråga. Såväl Luftfartsunionen som Flygvärdinne- och stuertföreningen saknade avtal. Järnvägssektorn omfattas däremot i sin helhet av det inkomstpolitiska avtalet.

Vid pressläggningen på måndagen hade saknades avtal för bevakningsbranschen (Servicefacket), torvindustrin (Trä) och elektrikerna i livsmedelsbranschen (Elförbundet) Det FFC-anslutna Livsmedelsarbetarförbundet hade redan tidigare konstaterat sig stå utanför.

Regeringen hade för avsikt att dagen därpå avlåta en proposition till riksdagen om ett stödpaket som bl.a. inkluderar skattelättnader.

INGEGERD EKSTRAND

Avtalet i korthet

  Avtalsperiod 1.2.2003—15.2.2005.

Lönelyftet i mars 2003 följer en s.k. blandlinje och har en kostnadseffekt på 2,9 procent. Den allmänna förhöjningen är 17 cent/h eller 28,39 euro/mån, dock minst 1,8 procent, förbundspotten 0,8 och jämställdhetspotten 0,3 procent.

I mars 2004 är lönelyftets kostnadseffekt 2,2 procent, den allmänna löneförhöjningen 16 cent/h eller 26,72 euro/mån, dock minst 1,7 procent. Förbundspotten är på 0,5 procent medan jämställdhetspott saknas.

Ett indexvillkor träder i kraft om inflationen överstiger 3,1 procent räknat från november 2002 till december 2003.

Vid behov uppgörs sysselsättningsprogram för den som hotas av uppsägning. Den som varit minst 20 år i arbete får sin inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenning förhöjd med fem euro under 150 dagar.

Arbetsturer på mindre än fyra timmar tillåts endast om arbetstagaren så önskar eller annan motiverad orsak föreligger.

Förtroendemännens minimiersättning höjs till 48 euro i månaden och arbetarskyddsfullmäktige får mera tid för sitt uppdrag. För bägge förtroendegruppers del garanteras bibehållen yrkeskunskap och karriärmöjligheter. Arbetsgivaren bör garantera dem tillgång till adb, e-post och Internet.

Den partiella vårdledigheten utvidgas att gälla under barnens hela första och andra skolår.

Övervakningen av arbetsvillkoren för utländsk arbetskraft effektiveras.

Parterna kom också överens om att i högre grad gå in för kontinuerliga förhandlingar.

FFC:s fullmäktige

Stabilitet och förutsägbarhet viktiga

  Enligt FFC:s fullmäktige motsvarar resultatet av de inkomstpolitiska förhandlingarna i tillräcklig grad de mål som ställdes upp vid fullmäktiges vårmöte: att sysselsättningen stöds, köpkraften ökar och att kvaliteten i arbetslivet förbättras.

– Det viktigaste är att ett inkomstpolitiskt avtal ger stabilitet och förutsägbarhetdet osäkra ekonomiska läget, konstaterade fullmäktige vid sitt möte på Kiljava den 22-23 november.

Fullmäktige lyfte bl.a. fram utbyggnaden av den partiella vårdledigheten, programmet för kunskapslyft, den effektivare övervakningen av arbetsvillkor för utländsk arbetskraft och förbättringar för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige.

Kritik riktades mot arbetsgivarna för deras ogina attityd som omintetgjorde framsteg bl.a. i fråga om resultat- och vinstlöner.

Fullmäktige uppmanade regeringen att omedelbart förverkliga de förslag om en skärt övervakning av arbetsvillkoren för utländsk arbetskraft. Trafik- och kommunikationsministeriets planer på ökad konkurrensutsättning och privatisering på bekostnad av bl.a. trafiksäkerheten bör stoppas.

Löntagaren 9.12.2002 nr 10/02